Jag skyndar mig in mot skolan, Olivia står inte vid mitt skåp som vanligt och jag känner hur stressad jag börjar bli som jag inte egentligen borde bli. Jag går runt hörnan och ser Ethan stå och snacka, jag ler lite och är på väg fram innan Olivia dyker upp och de kysser varann. Jag stannar upp och stirrar på dem. Helvete. Jag känner hur jag sjunker till botten men jag står fortfarande och jag fattar inte varför jag reagerar såhär. Det är fel av mig att reagera såhär.
Jag är på väg att vända mig om men då möter jag både Olivia och Ethan blick. Min blick fastnar lite för länge på Ethan så jag tar Olivias hand och går iväg.
"Vad i helvete Olivia?" Viskar jag.
"Vad?" Hon ler lite.
"När? Gick du igår eller på natten asså hur?" Säger jag frågande.
"Efter vi prata i parken drog jag hem till honom och han var kär i mig med." jag kollar bara på henne.
"Men... men hur? Han är ju så... känslokall." Jag kollar mot honom när han pratar med sina vänner.
"Inte egentligen. Men tack för du bryr dig om mig, men jag gillar honom och han gillar mig." Jag nickar och ser efter henne när hon börjar gå mot Ethan igen. Jag suckar och går andra hållet, bort här ifrån.***
Jag sitter på en bänk i idrottshallen. Jag ser hur Olivia klänger på honom och om jag ska vara ärlig är jag jävligt avundsjuk. Och jag hatar det.
"Vi samlas här!" Ropar idrottsläraren och lala samlas vid mig.
"Idag ska vi kör spökboll så sätt två bänkar i mitten och vi kör tjejerna mot killarna." Några suckningar hörs men killarna är riktigt taggade. När bänkarna är på plats så ställer vi oss, jag möter Ethans blick men kollar bort mot läraren. Han kastar upp två bollar och jag håller mig långt bort.
Bollarna flyger hur som helst och folk åker ut och blir spöken. Jag tar bollen när den rullar till mig och kollar mot Ethan. Jag flinar innan jag skjuter och träffar honom rätt i huvudet och det kändes bra. Tyvärr så åker man inte ut om man blir träffad i huvudet."
"Fan vad ont! Jävla hora." Skriker han och idrottsläraren säger till honom.
"Du är också en rätt så jävla manshora!" Skriker jag tillbaka innan han skjuter bollen och träffar mig rätt på näsan så jag börja blöda näsblod.
"Helvete." Mumlar jag.
"Ethan och Emily! Ut, gå till skolsystern Emily." Ethan och jag ger varann irriterande blickar innan vi börjar gå ut. Det är tyst mellan oss men han följer med hela vägen till skolsystern och där inne bara tar vi bort all blod och stoppar in pappersbitar. Fortfarande har Ethan ett kallt ansiktsuttryck.När det är klart går vi upp till vår korridor.
"Ethan Collins och Emily Ferras!" Vi båda stannar upp och vänder oss om och ser idrotts läraren.
"Jag tolererar inte sånt beteende. Först och främst kallar man inte varandra för horor och man ska inte ge igen på någon bara för att man blir arg." Han blick flackar mellan mig och Ethan, ingen av oss säger något så idrottsläraren fortsätter;
"Så ni kommer få ett straff och det är faktiskt bra timing då vår vaktmästare till idrottshallen är sjuk denna vecka så då kommer ni få städa idrottshallen i en hel vecka efter skolan."
"Fan heller." Fräser Ethan och jag håller med honom.
"Jag tänker inte va med honom."
"Men vad perfekt då kanske ni hinner lära känna varann! Men jag hoppas ni sköter för jag ser allt." Han vänder sig om och går.
Jag suckar och vänder mig och går. Jävla skit!
BẠN ĐANG ĐỌC
Tur i oturen
Lãng mạnTvå individer som inte riktigt gillar varann men dom är inte fiender. Ethan är personen som undviker känslor, går på fester och är på en väldigt dålig plats i världen just nu medans Emily, tjejen som har det perfekt, har allt hon tyckas vill ha får...