Tur i oturen

23

Jag tittar mot silver halsbandet av ett hjärtans spegeln som är runt min hals. Jag ler och lägger mig ned på sängen och stirrar upp i taket. Det var några veckor nu sedan Chris berättade att han älskar mig också, vi har varit med varann ungefär varje dag och av något slag har jag fått för mig att Chris grubblar över något. Han har varit tillbaka dragen fast säkert jag som inbillar mig. Jag ska iallafall över dit ikväll, jag kollar klockan inser jag borde gå nu. Jag ler glatt och lämnar mitt rum och går ned för trapporna.
"Ska du till Chris?" Jag nickar åt mamma medan jag drar på mig skorna.
"Hälsa Vivianne."
"Det kommer jag." Jag lämnar huset och går med snabba steg mot Chris hus som ligger typ 10 minuter bort.

***
Jag knackar på dörren och tar inte länge tills Vivianne öppnar.
"Hej! Kom in." Jag ler tacksamt och går i, jag tar av mig skorna.
"Han är där uppe." Jag nickar.
"Tack och mamma hälsar."
"Då hälsar jag tillbaka." Vi skrattar lite lätt och jag går upp för trappen. Jag öppnar dörren och ser honom sitta på sängkanten men ställer sig upp när han ser mig men hans ansiktsuttryck säger dåliga saker. Jag stänger dörren.
"Har något hänt?" Frågar jag. Han ser osäker ut, rädd?
"Chris? Börjar bli orolig så nu får du prata." Jag ler lite och går närmre och då ser jag tårar i ögonen.
"Ehm... vi måste göra slut." Säger han tyst. Hörde jag rätt?
"Va?" Säger jag.
"Vi måste göra slut, Emily." Säger han mer tydligare, han stirrar ned på golvet.
"Va? Varför? Har jag gjort nått?" Frågar jag stressat. Han skakar på huvudet.
"Det är jag. Vi måste bara gör slut." Mina ögon brinner, ilskan kokar. Det är jag?
"Nej eller.. om du inte vill va med mig så men varför jag trodde vi hade det bra? Älskar du mig inte längre?" Han skakar på huvudet. Vägrar möta min blick, jag tar ett steg närmre.
"Jag vill göra slut." Upprepar han.
"Kolla mig i ögonen och säg du älskar mig inte längre." Han suckar och spänner käkarna och möter in blick. Tårar mot tårar.
"Jag älskar dig inte längre." Jag backar och ser uppgivet på honom, tårarna rinner nu ned för kinderna.
"Du vill inte va med mig längre?" Frågar jag då jag är väldigt chockad. Han nickar. Jag torkar kinderna och börjar ta alla mina grejer som jag dragit hit till sovrummet. Jag går fram och tillbaka medan jag gråter och jag vill härifrån fort.
När jag blir klar stannar jag framför dörren. Jag vill säga något men jag kan inte, jag öppnar dörren och stänger den. Skyndar mig ned medan jag snyftar.
"Men gumman, vad har hänt?" Jag drar på mig skorna.
"Killen jag älskar över hela mitt hjärta gjorde precis slut med mig! Det är vad som hänt." Skriker lagomt lämnar huset och springer hem.

Chris
Jag faller ned på knä när hon lämnar rummet, tårarna bara rinner ned för kinderna. Jag älskar henne mer än något annat. Jag torkar kinderna och ställer mig upp, sparkar till byrå lådan.
"Jävla skit!" Skriker jag. Mobilen ringer och jag ser det är Rafael. Jag suckar och svarar.
"Gjort?" Frågar Rafael.
"Ja." Mumlar jag.
"det blir bäst så, det sa du ju själv? Vi drar imorrn." Vi lägger på och jag sätter mig på sängkanten medan jag stirrar mot väggen i tomhet.