När de kom fram till stationen satt Martin, Aida, Steinar, Oskar och Jenny redan inne i mötesrummet. Alex hade skickat och förvarnat dem. Hon läste av dem fort, deras blickar såg lite oroliga ut. Alex kände på sig att de hade fått reda på mer än pappret. Hade tekniska varit så snabba? Josef och Alex gick in i mötesrummet. "Josefs teori stämde, Jacob Berg tog inte självmord utan blev mördad. Något hårt föremål i bakhuvudet var det som dödade honom och han var död när han hängdes i trädet. Han hade varit död i cirka en vecka" förklarade Alex. "Som vi trodde så tillhörde inte lappen Jacob Berg, eller det var inte hans handstil", förklarade Oskar. "Det enda vi kan göra nu är att vänta på teknisk rapport på fallet och var vi ligger till med kniven. Den kan vara avgörande i lösningen på ett av fallen" sa Alex. "Eller båda" svarade Marin.
"Ja eller båda....... Jag tycker vi åker hem och laddar om inför morgondagen. Den kommer bli minst lika intensiv som idag. " sa Alex. Hela beckgruppen packade ihop sina saker, Alex och Josef dröjde lite för att de inte ville att kollegorna skulle misstänka något. Framför allt inte nu när de vet att Josef har en tjej. När avdelningen var tom knackade Josef på Alex fönster och hon reste sig upp. De hoppade in i bilen och körde hem till Alex. Josef tog ut sin väska som han gömt under baksätet och de gick in. Josef släppte ned sin väska till golvet och drog av Alex jacka. Äntligen fick han göra det han hade väntat hela dagen på att få göra. Han tog bort Alex hår och flyttade över allting till en sida. Han placerade kyssarna längst hennes nacke och Alex föll tillbaka mot hans axel. Hon satte en av sina händer i Josefs nacke och drog den upp och ned. "Josef..." viskade hon tyst. Äntligen så fick hon känna sin beröring, hon hade väntat hela dagen på det. Hon väntade på att få känna hennes läppar mot hans och hans händer om henne. Hon vände sig om och tryckte ihop deras läppar, Alex drog av Josef hans jacka. Josefs händer landade på Alex rumpa och hon hoppade upp med sina ben runt hans höfter. Josef bar bort Alex till köksön och lade henne där, han började knäppa upp hennes blus och placerade kyssar längst hennes mage.
Han knäppte upp hennes byxor och fortsatte ned längst innerlåret. Alex släppte ut små stön, innan hon satte sig upp igen och hoppade ned från köksön. Hon tog tag i Josefs hand och puttade honom till sängen. Hon drog av hans tröja och började placera kyssar på hans bröst och ned längs hans mage och upp i nacken igen. Hon knäppte upp hans byxor och drog av dem innan hon kröp upp och satte sig i hans knä. Hon kysste hans käkben och sedan upp till hans läppar. Josef vände på dem, nu var det han som bestämde. Underkläderna flög av båda två. Alex och Josef låg under täcket och Josef placerade några kyssar längst Alex nacke och höll henne tätt intill sig.
"Jag älskar dig" viskade han i hennes öra. "och jag dig" viskade hon tillbaka. Hon vände sig om strök hans kind och gav honom en kyss. "Jag glömde fråga om du hade ont någon annanstans jag bara körde på" sa Josef och Alex skrattade lite åt hans ordval. "Det gör ingen älskling, jag nöjt bara" sa Hon och flinade åt Josef som kysste henne. "Vad menade Steinar med raserianfall?" frågade Alex. Josef tittade på Alex och såg nästan skyldig ut. "Jag....jag skrek lite på Henrik..." sa Josef. "Jaha okej" sa Alex. "Vad trodde du jag gjorde?" frågade Josef. "Jag vet inte slagit honom" sade Alex. "Jag slog i gallret dock, men efter vad han gjorde mot dig hade jag gladeligen slått till den jävlen. Se dig sitta där med de märkena på halsen Alex. Det var hemskt" sa Josef. Alex gav Josef en kram och Josef strök sin hand genom Alex hår. "Josef, du är allt" sa Alex och kramade Josef extra hårt. Josef kollade på klockan, det var bara halv sju. "Vill du gå ut och käka något? Jag pallar inte laga" sa Josef. "Det låter jättebra, vill du ta en ducsh med mig?" frågade Alex och Josef nickade. De hoppade in i duschen och stod och höll om varandra. Alex fönade och fixade sitt smink och täckte hennes röda kind. Hon klädde på sig en lite finare outfit än vad hon brukade ha på jobbet och gick ut till Josef.
"Vacker" sa Josef och gav Alex en kyss. "Du är väl inte så ful du heller" sa Alex. De gick ned på stan och tog en restaurang som både Josef och Alex gillade. De fick ett bord långt ned i en av hörnorna, Alex och Josef hade satt sig ned och beställt när Josef såg en man som han kände igen väl. "Alex... Steinar är här" sa Josef. "Själv?" frågade Alex. "Nej... med en kvinna" svarade Josef. "Undra om det är hon vi hörde i telefonen. Jag kände igen rösten så väl men kunde inte sätta ord på vem det var." sa Alex och tittade på Josef. "Vad gör vi om han ser oss?" frågade Josef. "Vi säger bara att vi möttes på stan och vi satte oss här" sa Alex och Josef nickade. Josefs blick förändrades till en förvånad blick. "Vad är det?" frågade Alex. "Titta nu diskret bakåt" sa Josef. Alex vände huvudet och såg Steinar och Inger kyssas vid bordet. "Inger såklart, det var Inger" viskade Alex till Josef.
"Nej, stackars Martin" sa Josef som började skratta. Alex förstår precis vad han menade. Dialogen som gruppen hade haft häromdagen. Josef och Alex fick sin mat, under middagen pratade de om allt mellan himmel och jord. Det var som vanligt mellan Alex och Josef, de pratade om allt. När de hade ätit klart så ställde sig Alex och Josef upp och började gå mot utgången. De skyndade sig med att gå ut mot dörren eftersom de såg att Steinar och Inger reste på sig. Josef och Alex sprang bakom ett hörn, de båda skrattade åt händelsen först. Skrattet tystnade av och de stod i tystnad och såg varandra i ögonen. Både Josef och Alex ögon glittrade, man såg att det som fanns mellan dem var äkta kärlek. "Orden du sa i morse om mig var väldigt fina" sa Alex. "Jag menar varenda ord" sa Josef. Alex tryckte upp Josef mot väggen och gav honom en lång djup kyss. De bröt kyssen och båda hämtade andan, Josef tog sedan tag i Alex hand och de började gå hemåt. Josef och Alex kände nu hur slitna de var efter den intensiva dagen och lade sig på soffan i varandras armar. De startade en serie och Josef kysste henne lätt i pannan. Både Josef och Alex somnade men från ingenstans vaknade Alex. Hon satte sig upp och började hyperventilera, Josef vaknade också och kravlade sig ur soffan och satte sig på huk framför Alex. "Alex, Alex, titta på mig" sa Josef. Han försökte få kontakt med henne men det gick inte. Alex skakade och andades tungt, Josef började med att krama om Alex. Han drog försiktigt sin hand genom hennes hår. Hon slutade efter ett tag skaka men hon andades fortfarande tungt. Josef drog av sig sin tröja och tog tag i Alex hand. Han satte den på sin bröstkorg och började andas i en jämn takt. "Alex titta på min bröstkorg och känn hur jag andas. Följ det. Ta djupa kontrollerade andetag" sa Josef. Alex gjorde som han sa och efter ett par minuter så var Alex andning normal. Hon flög runt Josefs nacke och kramade honom hårt. Hennes tårar började rinna. "Jag....jag" började Alex. "Du behöver inte förklara, du är hos mig, du är trygg nu" sa Josef. Alex gav Josef en kyss som tack innan han kramade honom igen. Efter ett tag reste sig Josef och Alex, de gick och gjorde vid sig. Josef gav Alex ett glas vatten som hon drack upp, båda hade bytt om till sina sovkläder och lade sig i sängen. Alex låg med huvudet vänt mot Josef. Hon drog sin tumme över hans läppar och sedan kysste hon dem. "Tack" sa Alex. Josef gav henne en andra kyss, den var längre och djupare. "Jag älskar dig" viskade Josef . Alex vände sig om och Josef drog henne tätt intill sig. "Och jag dig" viskade Alex tillbaka innan de somnade i varandras armar.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Blev två idag! Läste ni inte det jag skrev i förra delen gå gärna in och läs det!
Kram Flisan <3
YOU ARE READING
Finns det ett oss?
FanfictionBörjar utspela sig i slutet av beck rage room (44), det som är i fokus är relationen eller den sexuella spänningen som finns mellan kollegorna Josef och Alex. Det kommer samtidigt att vara ett bredare perspektiv än min förra.
