Finns det ett oss?

Kapitel 16- Baren

"Du är en ganska smart man som redan på grund av dina aggressionsproblem misshandlat en polis på grund av att hon berättade att din son var homosexuell. Det kanske är så att när din son var borta gick du in på hans dator och bevittnade bilderna som fanns på Jacob Berg och din son. " sa Josef. Henrik drog händerna genom håret och tårarna började rinna. "Jag älskade honom verkligen. Det var inte meningen... Jag ville inte döda honom. Jag hade hittat bilderna och ifrågasatte vad det var men han stängde ut mig. Jag åker ut till en stuga där han och Jacob befinner sig och när jag kommer dit så...så" berättade Henrik. "Så låg det" sa Steinar. "Jag och Adam började bråka och vi hamnade i slagsmål. Jag fick tag på kniven och trodde det skulle skrämma honom men istället springer han rakt in i den. Sen avslutar jag jobbet" sa Henrik. "Såg Jacob detta?" frågade Steinar och Henrik nickade som svar. Du behöver svara" sa Steinar. "JA!" skrek Henrik. "Hotar Jacob dig sedan och visa versa?" frågade Josef och Henrik nickade igen. "Du måste prata!" sa Steinar. "JA!" skrek Henrik. "Vi tar en kort paus" sa Josef. Han tittade in genom den svarta väggen och visade att Alex och resten skulle gå ut. "Sitter fittan där inne? Fråga om hon har ont i kinden," sa Henrik. Josef gick upp nära honom och höjde sitt finger i luften. 

"Passa dig jävligt noga" sa Josef och stormade ut från förhörsrummet. De hämtade en polis som skulle vakta Henrik under tiden, det visade sig vara Vilhelm och Trine som var Vilhelms handledare. "Tjena Steinar!" sa Vilhelm jätte trevligt. Steinar blinkade åt honom och gav honom en kram. Alex gav också Vilhelm en kram. "Hur är det med dig?" frågade Vilhelm. "Jo men det är okej. Mannen där inne ska vara fastlåst vid alla tillfällen. Han är otroligt farlig och jätte aggressiv" förklarade Alex och Vilhelm nickade. Martin iakttog sitt barnbarn och hade aldrig känt sig stolt över honom. Han var en helt perfekt polis, utan att han ens var klar polis. De resterande i Beck- gruppen gick in i fikarummet. "Jag tror han har dödat båda två." sa Martin. "Jag tror också det" sa Josef. "Vi behöver lappen och en bild på Jacob och en bild på Adam" sa Steinar och Aida tog fram allting direkt. "Vi kör och sätter dit den jäveln, sa Steinar. Alla nickade och de gick tillbaka in till förhörsrummet. 

"Ni kan stanna" sa Josef till Trine och Vilhelm som nickade. "Så nu ska vi visa dig en lapp Henrik" sa Steinar. Han visade lappen som låg i Jacob Bergs bil. "Vad är det jag tittar på?" frågade Henrik. "Det var en lapp som låg i Jacob Bergs bil, som ska va menad som en lapp som tyder på att han tagit självmord. När vi hittar honom hängde han från ett träd" sa Josef och tog fram bilden. "Men han var redan död när han hängdes i träden, han dog av en skada i bakhuvudet" förklarade Steinar och visade en bild på det också. "Vi vet också att lappen som Jacob Berg skrivit inte är skriven av honom," sa Josef. "Han visste att jag hade dödat Adam, han tänkte gå till polisen. Jag hade knappt någon tid att tänka utan jag bara gjorde. Jag mördade honom. Både han och Adam hade jag nere i källaren i ett tag innan jag placerade ut dem. Jag älskade min son, jag gjorde det" sa Henrik samtidigt som han grät lite. Josef stängde av bandspelaren och justerade till Trine och Vilhelm att blocka med honom. När de gick ut genom förhörs dörren så stod Alex där med huvudet högt. Efter att Henrik Kaspersson blivit bortförd av Trine och Vilhelm så ringde Alex tillbaka Oskar och Jenny till stationen. De alla samlades i mötesrummet och klockan var runt ett. "Bra jobbat hörni, vi har gjort ett grymt jobb!" sa Alex. "Vad gäller nu då? AW eller?" frågade Oscar och resten av gruppen nickade. "Okej jag vill ha era rapporter innan klockan fem SEN drar vi på AW" sa Alex och resten av gruppen suckade. "Sorry!" sa Alex och lyfte lite på sina armar. Strax innan fem flög den sista rapporten in, det var Josefs. Alex hade på känn att han suttit och gjort annat en stund men bara väntat på att resten skulle bli klara. Han gick in på Alex kontor med väskan i handen. "Tror vi Inger kommer idag?" frågade Josef och skrattade. "Who knows? Men kommer din flickvän eller?" frågade Alex och flinade. "Nej, min KK faktiskt" sa Josef. "Käften" sa Alex och himlade med ögonen. Alex tog på sig sin rock och de gick ut till bilen och körde hem till Josef.