Kapitel 6

1.4K 65 11
                                    

Dagen efter måndagen blev ganska seg. Chokladasken som jag igår hittat i brevlådan dumpade jag ner i soptunnan utanför vårt hus utan att ens tänka på det. Tillsammans med den så slängde jag blommorna som jag fått. När jag inte hade en aning om vem som skickat dem så gjorde det mig på något sätt orolig att ha dem liggandes hemma, även fast de inte gjort någon skada.

''Such a waste of chocolte'' muttrade Rose medan hon stod med armarna i kors och himlade med ögonen. Taylor spärrade upp ögonen en aning och riktade sin blick emot henne.

''Would you eat it?'' frågade hon Rose förvånat. Hon kliade sig lite i nacken innan hon enkelt ryckte på axlarna.

''We have to leave now, otherwise we'll come too late'' sa hon och rättade till den svarta skinnväskans rem som hon hängt över axeln.

''When did you start to care about coming too late?'' frågade Taylor och lyfte på ena ögonbrynet. Jag suckade.

''Don't fight, I choosed to throw away the chocolate because I have no idea if someone has put anything in it''sa jag åt dem medan vi började gå emot skolan. Taylor riktade en blick emot mig som om hon inte riktigt förstod. ''Like drugs'' sa jag sedan efter en kort paus. Efter det nickade hon långsamt.

''Why would someone want to do that? Is there anyone who would want to chase their drugs on you? sa hon spydigt, och fick det att låta som en förolämpning. Jag ryckte löst på axlarna.

''Rose means that you don't have any enimes because you just nice to everyone and everthing'' sa Taylor och satte armkrok med mig. Hon sa det på ett mycket bättre sätt som inte fick mig att känna mig förminskad.

''That's because you just don't have the courage to say something mean to anyone ever'' la Rose sedan till. Både jag och Taylor struntade i att säga emot då vi helst inte ville skapa bråk. Rose hade själv en del fiender som hon skapat. Hon älskar att bråka, säger hon, då hon alltid vinner alla med de bästa argumenten. Hennes värsta fiende var Holly som gick i vår parallellklass.

Holly var en blond tjej med färgglada visande linnen och korta shorts. Hon hade ofta stora örhängen och håret upp i en knut på huvudet. Hon var mycket snygg, och vad jag visste så var hon otroligt rik också då hon fick exakt allt hon pekade på. Hennes två bästa vänner visste jag inte namnet på men dem var mer som hennes högra och vänstra hand då de gjorde allt som hon ville. Hur jag visste allt detta hade jag ingen aning om.

Då Holly och Rose först började att bråka var i sexan. Jag visste inte riktigt varför, men då innehöll deras bråk slagsmål och sparkar i magen. Med tiden har deras fajt blivit allt mindre och mindre, och nu bestod det mest av mördande blickar och små elaka kommentarer, då de träffades i till exempel matsalen.

Jag kan inte säga att Holly någonsin har varit på min 'personer som jag skulle vilja känna i resten av mitt liv'-lista, för det hade varit en lögn. Jag ogillar det faktum att hon tror att hon kan behandla folk hur hon vill. Hon var lite som Rose, men skillnaden var att Rose kunde vara snäll och väldigt rolig ifrån gång till gång. Dessutom finns det säkert en anledning till varför hon håller på som hon gör.

Under den tiden som hon var på dåligt humör kunde hon dock spotta ur sig en del kommentarer, vilket var ganska ofta. Men allt jag gjorde åt saken var att låtsas som dem inte var menade till mig, medan jag väntade på att hon ska bli på gott humör igen.

När vi kom fram till skolan så gick vi igenom korridoren. Jag gick fram till mitt skåp och låste upp medan jag bet på min tumnagel på högra handen. Vi hade So-prov nu och jag hade inte pluggat något. Jag hade helt glömt bort det förrän Taylor påminde mig i morse över ett sms.

His Kingdom ›› h.sWhere stories live. Discover now