Jag kände hur Harry tog ett varsamt grepp om mitt hår då jag hukade mig och spydde ner hela hallgolvet. När jag ramlade ner på knä och när jag tillslut spytt klart, så kände jag mig så äcklig och naiv som spenderat hela kvällen drickandes som en dåre, även fast jag borde vetat bättre.
Harrys händer greppade försiktigt ett tag om min midja och hjälpte mig upp på fötter som förut. Jag vågade inte ens titta på honom, för att om jag gjorde det så skulle jag behöva se hur äcklad han också var av mig.
Han hjälpte mig till mitt sovrum där jag la mig ner på mage i sängen. Jag blundade och hoppades på med allt jag hade att Harry bara skulle gå härifrån och lämna mig, luktande av spya och alkohol, men plötsligt så kände jag hur han försiktigt knöt upp mina skor och tog av mig dem utan att jag bett honom om det.
''You don't need to do that...Just leave'' lyckades jag viskande få ur mig och viftade med handen emot Harry. Han svarade mig inte, och det blev tyst i rummet ett litet tag, vilket fick mig att tro att han hade gått. Men innan jag hunnit lägga mig till rätta på sängen så kände jag hur någon försiktigt drog upp fållen på min t-shirt.
''Harry, stop that'' sa jag hastigt åt honom och försökte vifta bort hans händer. Om han bara för en sekund trodde att han skulle kunna utnyttja mig i det här stadiet så hade han fel.
''I was just going to help you change to your pyjamas, Skyler'' sa han med låg röst. ''But if you thought that I would do something else to you right now, you're out of your fucking mind'' sa han sedan anklagande, som om han hade läst mina tankar.
''I didn't, I just don't need your help'' sa jag åt honom med kinden emot kudden. Jag öppnade segt upp mina ögon och tittade upp på honom, där han stod bredvid min säng, medan han betraktade mig med sorg i ögonen.
''Just leave me, Harry'' sa jag stönande åt honom och försökte sjasa iväg honom med handen. Jag såg hur han tänkte säga någonting, men hindrade sig själv. Han vände sig sedan långsamt om, innan jag följde hans ryggtavla med blicken då han gick ut ur mitt sovrum. Efter det så somnade jag.
***
Jag vaknade nästa morgon en enorm, dunkande huvudverk, och en smak i munnen av alkohol och spya. Jag hade fortfarande på mig gårdagens kläder, och kände mig stel i hela kroppen. Jag gäspade stort och vände på mig i sängen. Jag höll precis på att somna om, när jag hörde hur något lät i köket. Jag var tacksam över att Taylor hade kommit hem välbehållen efter gårdagen, då jag inte kom ihåg någonting av vad som hänt. Jag hade vaga minnesbilder, men mer en så fanns det inte.
''Taylor!'' ropade jag för att hon skulle komma in hit och berätta för mig. Jag behövde verkligen få en upplysning om att jag inte gjort något under gårdagen som var alltför hemskt. Jag hade blicken emot väggen och hörde fotsteg komma in i rummet. ''Please tell me last night was too bad, did I do something that I shouldn't done?'' frågade jag utan att titta på henne.
''You kissed Harrys brother, that's what you did'' hörde jag hennes röst säga med en ton av humor. Jag vände mig om och tittade förvånat på henne.
''What? Charlie? Are you serious?'' frågade jag, och något i hennes blick visade att hon var det. ''He didn't get to know, right?'' frågade jag sedan.
''He actually thought you two right in the act, and drove you home here'' berättade hon för mig och lutade sig emot dörrkarmen. ''And you drank way too much, honey'' sa hon sedan och lyfte på ögonbrynen. ''He actually sat in the livingroom, waiting for me when I came home, he told me that he didn't want to leave you all alone'' sa hon och tittade drömskt på mig.
Om Harry nu sett mig kyssa hans bror rakt framför ögonen på honom, så kan han inte vara så särskilt glad, och jag vet att jag inte borde men jag vill verkligen prata med honom om det. Om han nu tog sig tiden att köra mig hela vägen hem så är de det minsta jag kan göra.
Jag reste mig hastigt upp ur sängen och tog på mig ett par byxor och en tjocktröja ifrån det stökiga golvet. Jag ignorerade min huvudverk då jag gick ut i hallen.
''Where are you going?'' frågade Taylor mig förvånat och lyfte på ena ögonbrynet.
''I need to talk to him'' sa jag bara tyst åt henne och satte upp mitt hår i en slarvig knut.
''What are you going to say?'' frågade hon mig nyfiket och tittade ner på mig då jag tog på mig skorna ute i hallen. Till min förvåning så var all min spya borta ifrån golvet.
''Did you dry this up?'' frågade jag henne och stirrade på golvet.
''What?'' frågade hon mig förvånat. ''No, Harry did, he told me you threw up'' sa hon och satte armarna i kors över bröstet. Det syntes att hon också var trött. Jag suckade.
''Why is he doing this to me?'' frågade jag henne tyst och reste mig upp ifrån golvet.
''Doing what?'' frågade hon mig.
''Being so nice'' sa jag åt henne och slängde ut med armarna. ''I need to talk to him''
''Skyler, maybe you shouldn't'' sa Taylor då plötsligt åt mig då jag var på väg ut igenom dörren. ''Maybe you should let the poor guy be'' sa hon bakom min rygg. Jag suckade och vände mig om.
''You think?'' frågade jag, även fast jag visste svaret och var rädd för att få höra det. Hon nickade.
''Stop calling him, and stop making him fall for you even harder, you're just destroying their marriage even more'' sa hon med en ton av medlidande i rösten, och jag visste att hon hade rätt.
Jag borde inte träffa honom något mer.
YOU ARE READING
His Kingdom ›› h.s
FanfictionHarry visste allt som gick att veta om Skyler. Han visste när hon gick upp på morgonen, när hon lämnade huset, när hon slutade skolan och när hon gick och la sig på kvällen. Han kunde alla hennes vanor utantill och kunde enkelt räkna upp alla hennes...