His Kingdom ›› h.s

Kapitel 14

Jag stod lutad emot ett träd i skogen med armarna i kors. Det var kallt, men det var ingenting jag noterade, då jag var så koncentrerad i vad Harry gjorde. Han hade tänt upp elden med hjälp av en tändare och stod just nu och kastade bild efter bild. Jag såg hans ansikte igenom lågorna och hur eldens ljus kastade sig vacker i hans ansikte medan han dumpade bilderna han tagit på mig. Jag kom dock genast på mig själv och skakade bort tanken.

''So, are you going to tell me?'' frågade jag honom och slängde ut med armarna. Jag satte dem sedan i kors över mitt bröst, i samma position som innan. Han verkade förvånad över att jag just pratat, då han hastigt tittade upp ifrån brasan. Jag såg hur lågorna speglade sig i hans ögon, vilket fick honom faktiskt att se ganska läskig ut. 

Harry tittade ner emot elden igen och såg ut som om han funderade på om han skulle berätta eller inte. Men sedan så kastade han ner de sista bilderna i elden och gick runt brasan till där jag stod. Han ställde sig sedan ungefär en meter framför mig och drog en hand igenom sitt hår. 

''What is it to tell?'' mumlade han för sig själv och satte sina armar i kors över bröstet. Jag fnös till.

''What it is to tell? Well, you can start with why you choosed to stalk, take pictures and follow me?'' fräste jag åt honom med en otrevlig ton. Han tittade upp på mig. Han såg plötsligt otroligt irriterad upp uppretad ut.

''I was obsessed with you, okay? Isn't that obvious?'' frågade han mig med hög ton och pekade emot elden. Jag såg hur hans knytnäve var spänd, likaså hans käkar. I samma sekund som han skrek på mig sjönk mitt mod och min överlägsenhet till noll. Jag vågade inte längre vara kaxig emot honom.

''How did you even know who I was? Have I met you before?'' frågade jag med lägre ton. Jag märkte direkt efter att min röst lät otroligt ynklig och liten. Jag ville inte få honom arg, då jag inte hade någon aning om vad han var kapabel att göra.

''No, I saw you in the hallway when I picked up Lola from school for one and a half year ago'' sa han åt mig och tog ett litet steg närmre mig, men jag tryckte mig då hårdare emot trädet. Han skrämde mig nu, och det hjälpte inte direkt att vi var ensamma, mitt ute i skogen i mörkret.

''And suddenly you decided to stalk me?'' frågade jag honom oförstående och lyfte på ena ögonbrynet. Jag kunde då blotta ett svagt leende på hans läppar när jag frågade honom det.

''No, suddenly I decided that you were going to be mine'' sa han åt mig. Jag blev förvånad över hans ärlighet, samtidigt som jag helst ville att han skulle vara lite mindre ärlig, då det inte skulle skrämma mig lika mycket då. Han återfuktade sina läppar då han betraktade mig.

''And what do you want now?'' frågade jag honom svagt medan jag knappt vågade möta hans blick. Han bet sig löst i läppen och log emot mig.

''I'm going to make that happen'' sa han åt mig med allvarlig ton. Jag tappade hakan då han sa de orden. Jag ville säga till honom att det aldrig skulle hända av tre anledningar. Den första var att jag hade Jace, och han var den enda jag behövde. Den andra anledningen var att Harry var sinnessjuk och en stalker. Den tredje anledningen var att jag inte kände honom. Det enda jag visste var hans namn, hans yrke, hans familj och att han har problem med sin pappa. Mer än så vet jag inte.

''Do you know what I want?'' frågade jag honom med låg ton. Han skakade på huvudet, och jag hade en känsla av att han visste att mitt svar inte skulle bli positivt.

''Never talk to you again'' sa jag sedan och gick sedan förbi honom iväg, emot bilen. När jag kom fram till den så ställde jag mig vid dörren och väntade på att Harry skulle låsa upp den. Men det gjorde han inte.

''You're going to come back to me again, Sky, because I'm the only exciting thing in your life'' sa han åt mig då han kommit fram till mig vid bilen.

''That name is reserved for people that I like, if you call me that again, I'm going to kill you'' sa jag irriterat och spände blicken i honom. Han fnös nonchalant till åt det jag just sagt.

''You can always try, Sky'' sa han, och betonade lite extra på smeknamnet, bara för att få mig uppretad, innan han sedan gick över till förarsidan i bilen och hoppade in. Jag försökte öppnade upp passagerarsidan, men dörren var helt låst. Jag knackade på rutan för att få honom att öppna upp, vilket bara ledde till att han tog ner rutan några centimeter.

''Unlock the door'' sa jag till honom och ryckte en extra gång i handtaget.

''I'm going to unlock the door if you agrees to come home with me'' sa han åt mig, som ett ultimatum. Jag spärrade upp ögonen en aning och hoppades verkligen att jag nyss hört fel. Jag släppte mitt grepp om dörrhandtaget.

''You have to be kidding'' frågade jag honom, och hoppades på ett ''yes''. Dock skakade han bara svagt på huvudet. Jag fick panik och tittade mig om i den mörka skogen som drog ihop sig omkring mig. Jag visste inte vad jag skulle göra, då jag faktiskt var otroligt mörkrädd.

''You're totally fucking insane'' skrek jag åt honom och bankade hårt med knytnävarna på bilrutan. Harry såg inte det minsta rädd ut, mest road över mitt utbrott.

''I'm leaving now, okay?'' sa han åt mig och satte i bilnyckeln i tändningslåset och vred om. 

''Leave, you ugly pig'' skrek jag åt honom och slängde ut med armarna medan jag tog ett litet steg ifrån bilen.

''Have a nice night'' sa han irriterat åt mig. Då öppnade han upp bilrutan lite till för en sekund, bara för att kunna slänga ut en ficklampa åt mig, innan han sedan körde iväg och lämnade mig alldeles ensam i den mörka skogen. Även fast detta inte var något jag ville, så tänkte jag aldrig i livet följa med den där arroganta idioten hem... 

KAPITEL 14 ;** <3 Det blev ganska kort, men det blev för sent bara :/ Kapitel 15 kommer att komma upp på Onsdag c: xx