His Kingdom ›› h.s

Kapitel 25

"Are you okay with me smoking right now?" Frågade Harry mig medan vi stod vid busshållplats. Han ville ta bussen till klubben ikväll eftersom att hans kompisar tydligen brukar tvinga i honom massor att dricka. Jag hade erbjudit mig att köra, men Harry hade insisterat och sagt att han ville vara på den säkra sidan.

"Are you okay with getting cancer?" Frågade jag honom sarkastiskt. Han sa inget utan bara tände den där cigaretten innan han satte den mellan sina läppar. Tydligen så var han okej med att få cancer.

Han vinklat huvudet lite uppåt och blåste ut den där giftiga röken ut ur hand lungor. Dock hade han ovanligt vita tänder för att vara en rökare.

"You're really boring when you're mad, you know" sa Harry plötsligt åt mig. Jag fnös till. Jag var fortfarande arg för incidenten idag. Hur Harry förstört allt med bara ett par ord. Jag tyckte att det var taskigt och respektlöst gjort av honom. Dock så har jag inte kunnat hålla mig tillbaka ifrån att fundera på hans ord, även fast jag inte kunde tillåta att han hade rätt.

"Thank you" muttrade jag bara kort och riktade min blick emot bilvägen framför oss. Bussen skulle komma om fem minuter.

"You better get rid of that attitude, Skyler, that kind of manners wouldn't make my friends that impressed" sa han åt mig, medan jag i ögonvrån kunde se hur han riktade sin blick emot mig. Jag svarade inte på vad han just sagt. "Skyler, answer me, mind your manners or we're staying home tonight" sa han åt mig som om han ägde mig.

"You can't tell me what to do, Harry" sa jag åt honom med bestämt ton.

"Yes, I can, because I'm your only friend right now" sa han åt mig och riktade sin blick emot mig. Jag blev lite förvånad över att han kallat sig själv min vän.

"That's bullshit, I have Taylor" sa jag åt honom.

"But still, here you are, choosing me over her" Sa Harry och log stolt. Jag suckade. Han hade rätt. "So you better listen to everything I'm saying tonight or I'm going to drag you back to my place to punish you for your behavior" sa han åt mig och gav mig en varnande blick. Jag blev ändå lite nyfiken på vad han menade med "straffa". Dock ville jag inte ta reda på det.

''So you are calling yourself my friend?...'' frågade jag honom nyfiken, med ganska låg ton efter några sekunders tystnad. Jag hade själv inte haft någon aning om vad jag skulle kalla Harry för. Han var ju absolut inte min pojkvän, men ändå inte min vän. Det kändes lite mer som om vi bara hängde liksom, utan anledning. Ibland var vi kärleksfulla, medan han ibland behandlade mig som om jag inte var värd något alls.

''Uhm...I guess, I mean, I'm not your boyfriend, if that's what you thought'' sa han nonchalant åt mig och höjde på ena ögonbrynet, innan han placerade nikotin-pinnen mellan sina läppar ännu en gång.

''That wasn't what I thought at all, I didn't even know we were friends...'' sa jag åt honom tog upp min mobil ur min ficka för att titta på klockan. Mest så ville jag nog bara hitta ett sms ifrån Rose eller Jace...

''Oh...well, I guess we are friends with benefits'' sa han åt mig och log försiktigt. Jag fnös flinande till.

''Harry, we're not 'friends with benefits'' sa jag åt honom och skakade på huvudet medan jag inte kunde sluta skratta. ''I don't think you feel like a friend of mine at all, Harry, more like you own me or something'' sa jag åt ärligt åt honom.

''I just want to have control over you, Skyler'' sa han åt mig med mumlande ton, innan han riktade en blick emot mitt håll. Jag tittade tillbaka emot honom. ''I guess that's what happen when I care about someone too much...'' avslutade han sedan sin mening med, vilket faktiskt fick mig att känna mig ganska lycklig.