His Kingdom ›› h.s

Kapitel 18

På lunchrasten satt jag och tänkte på var Harry hade tänkt sig att han skulle ta mig efter skolan. Vart skulle vi åka? Vad hade han väntat sig? Hade han tänkt att jag plötsligt automatiskt skulle förlåta honom och gilla honom efter att han typ tagit med mig på en tur i hans bil? För i så fall trodde han helt fel.

''Are you okay?'' frågade Taylor mig plötslig ifrån andra sidan matsalsbordet. Jag tittade upp på henne och blinkade några gånger, då hon nyss väckt mig ifrån mina tankar. Rose satt inte vid vårt bord den här lunchen, då hon åt med några andra en bit bort. Hon satt faktiskt tillsammans med Holly, Holly's pojkvän, och hennes andra kompisar, vilket förvånade mig då Rose alltid hatat Holly till hundra procent. Vi kunde då och då höra hur de högljutt skrattade åt någonting som någon av dem sagt. 

''What?'' frågade jag henne, och märkte direkt efter att jag lät lite otrevlig.

''You haven't eaten anything'' sa Taylor och petade på min mat med sin gaffel. Jag tittade ner på min tallrik.

''I don't really feel like eating right now'' sa jag i en suck. Det kändes nästan som om jag var nervös över senare, men varför skulle jag vara det? Det var ju bara Harry som jag skulle iväg tillsammans med. Det var ingen anledning att vara nervös. 

''Why? Is something wrong?'' frågade Taylor mig omtänksamt. Jag tittade upp på henne och övervägde om jag skulle berätta för henne om vad det var som pågick. Men när jag precis skulle berätta allt för henne så visste jag plötsligt inte vad jag skulle säga. 

''No, nothing is wrong...'' sa jag och skakade på huvudet. Hon nickade bara försiktigt och tog en tugga av sin mat.

''When did Holly and Rose become friends?'' frågade jag istället Taylor och nickade emot bordet där de satt, mest för att byta samtalsämne. Hon riktade sin blick dit innan hon tittade på mig igen.

''Rose bragged about her relationship with that bartender-guy, and apparently, Holly knew who he was and thought that it was cool''  sa hon och ryckte lite på axlarna som om hon inte var riktigt säker. Jag var trött på att allting i mitt liv plötsligt börjat handla om Harry. Hur hade det ens gått till när jag bara för några dagar sen inte visste att han existerade? Var det här hans plan? Att tränga sig in i mitt och alla mina vänners liv för att jag inte skulle ha en chans att komma undan?

''That guy seems pretty nice though, I think he is good for Rose'' sa Taylor sedan och lutade sig tillbaka i sin stol. Jag nickade, även fast jag inte höll med. Harry spelade ju bara snäll, när han egentligen var en idiot som bara gav sig på osäkra tjejer för att utnyttja dem. Jag rös bara av att tänka på det.

''Yeah, maybe...'' muttrade jag. 

''You don't agree?'' frågade hon mig, då hon tydligen hört på min röst hur osäker jag var. Jag ryckte löst på axlarna.

''Yes, I do agree, he's a least nicer than Oliver'' sa jag, även fast jag inte var så säker på det. 

''Yeah, he definitely is, and he's really handsome too, I'm not really looking for a boyfriend right now, but I would do anything for that guy'' sa hon med ett svagt leende på läpparna. Jag fnös till.

''He isn't that handsome, I don't understand why everybody adore him'' sa jag och tog min första tugga av min mat. ''I mean, yeah, sure, he's cute and his eyes are really green, and his body is hot and that smile is just perfect...'' sa jag medan min röst bara blev lägre och lägre och jag sjönk djupare in i mina tankar.

''Oh my god, you like him?'' frågade Taylor mig förvånat medan hon flinade. Jag spärrade upp ögonen.

''No, I don't, I like Jace and he's the only one for me, he treats me better than any guy ever could'' sa jag åt henne med lite ilska i rösten.