Invisible → o.m

kapitel 32

Detta är typ mitt favorit kapitel <33333333

10/12/15

Hela min vecka hade varit fylld med plugg, läxor, och ännu mer plugg. I onsdags hade jag umgåtts med Charlie, hemma hos henne, och igår hade jag tagit en fika med Julia inne i stan, vilket vi avslutat med lite shopping. Den resterande tiden hade jag lagt all min energi på olika skolarbeten och projekt. Så just därför hade det inte blivit så mycket tid över till att träffa Ogge igen. Dock hade vi smsat och pratat i telefon en hel del, vilket var mysigt.

Idag var det fredag, och ännu en gång var jag upptagen med massvis av läxor. Jag hade bland annat en bilduppgift som skulle lämnas in på måndag, och en inlämning i franska som jag knappt ens börjat på. Klockan var strax efter ett, och jag kände hur jag blev allt mer trött för varje sekund som gick. Men hur trött jag än var så kunde jag inte riktigt slita mig från läxorna och lägga dom åt sidan.

För tillfället satt jag med ryggen lutad mot väggen bakom mig med datorn i knät, och med en öppen bok och ett block bredvid mig. Jag varvade hela tiden franska uppgiften med bilduppgiften, vilket var lite roligare, och tog då och då korta pauser för att sysselsätta mig med något lite mer kul.

Min mobil vibrerade bredvid mig på sängen, och det fick mig genast att flytta blicken från datorn, till mobilen. Jag släppte taget om pennan jag hållit i en stund och lät den falla ner i den öppna språkboken, samtidigt som jag greppade tag om mobilen med den andra handen.

01.24 - Ogge<3;

vad gör du?

Jag läste smset om och om igen, och tvekade hela tiden om jag skulle svara eller inte. Jag var mycket mån om att jag säkerligen skulle tappa min tråd i skolarbetet om jag istället började prata med honom. Men trots det kunde jag inte riktigt stoppa mig själv när jag svepte åt höger på skärmen och fort knappade in min fyrsiffriga kod.

Jag lade ifrån mig datorn, och sjönk sedan ner på mage i sammanhanget som jag drog åt mig en kudde och placerade den under övre delen av min bröstkorg.

01.26 - jag;

inte så mycket, läxor

01.26 - Ogge<3;

kan jag steal you away litegrann?

01.26 - jag;

va? vad menar du

01.27 - Ogge<3;

kolla utanför

01.27 - jag;

du skojar

ogge!

Jag lät mobilen falla ner bredvid mig på sängen, och tätt därefter rullade jag över på rygg. Jag stirrade tyst upp i taket, samtidigt som jag drog mitt pekfinger utmed mina läppar som numera bildat ett leende. Sådär låg jag en liten stund, innan jag tillslut fann modet att gå fram till fönstret och kolla ut. Jag placerade händerna på den breda fönsterbrädan och sträckte så mycket som möjligt på nacken för att kolla utåt vägen. Och mycket riktigt stod det en bil utanför på gatan, och en mörk gestalt lutad mot grinden med blicken riktad upp mot mitt fönster.