kapitel 34

1K 70 4
                                    

15/12/15

Efter mycket tjatande hade Ogge tillslut fått spendera ännu en natt hemma hos oss, denna gången mellan måndag och tisdag. Mamma hade varit väldigt skeptisk till en början, men hade tillslut gett in och låtit honom stanna över ytterligare ännu en natt, trots att det var en skoldag. Denna gången nämnde hon inte ens madrassen, utan lät oss sova i samma säng. Det märktes väldigt tydligt att mina föräldrar började acceptera faktumet att jag i princip spenderade varje ledig tid utöver skolan med Ogge, vilket var skönt. Det märktes också att de var lyckliga för min skull. 

Strax innan halv sju på morgonen på tisdagen, vaknade jag av att Ogge skakade mig från sidan och upprepade ordet vakna om och om igen. Jag som var ganska morgonpigg av mig, tog inte speciellt långt tid på mig att vakna till liv, vilket verkade göra Ogge ganska glad. "Godmorgon.", hummade han intill mitt öra och följde en av mina rödrosa fläckar runt med pekfingret. 

"Godmorgon.", svarade jag tyst och rullade över på sidan, så jag istället låg vänd mot honom. Fort sparkade jag ur benet ur täcket vi båda delat på under natten, och förflyttade mig därefter lite närmre honom. "Har du varit vaken länge?", frågade jag, tätt följd av en gäsp, som jag fort dämpade med handen. 

Han log sömndrucket, blinkade febrilt som om det skulle hjälpa honom att vakna till, samtidigt som han lyfte handen för att fösa en hårlock ur ansiktet. "Nej, jag vaknade precis.", sade han lågt. Rösten lät nyvaken, och var precis lika raspig och hes som den alltid gjorde om morgonen precis när han vaknat. Det var oerhört attraktivt, och gjorde mig alltid lika generad. 

Med läpparna pressade mot min hjässa nynnade han tyst på en välkänd melodi, en av hans egna, samtidigt som han strök mig upp och ner över ryggen. Mina händer låg lugnt mot hans bara bröst, likaså mitt huvud, och om jag inte tog mig upp snart, skulle jag somna om. Och det skulle resultera till att vi båda blev sena till bussen, och det i sin tur skulle leda till att vi kom försent till skolan. 

Efter ytterligare några minuter bestående av gos, drog jag mig tillslut ur den täta omfamningen. "Vi borde göra oss redo, jag brukar möta Hilda och Charlie vid ropsten klockan halv åtta.", förklarade jag, i sammanhanget som rullade över till min sida av sängen och tätt därefter slängde benen över sängkanten. Jag böjde mig ner och drog utan att resa på mig, åt mig närmsta par byxor, vilket råkade vara mina svarta plysch mjukisar. 

"Jo, ja, det kanske vi borde göra.", hörde jag Ogge mumla bakom mig. "Är det okej om jag tar en dusch?" 

Jag nickade tyst, men insåg efter en stund att han inte såg mig, då vi satt med ryggarna vända mot varandra. "Ja, go for it." I ögonvrån såg jag hur hans läppar formade ett sömnigt leende, och hur han om och om igen drog handen genom det rufsiga håret, innan han tillslut sänkte handen. Under tystnad drog han upp en gråaktig handduk ur sin övernattningsväska, och ett fåtal olika plagg, vilket bland annat involverade en svart t-shirt och ett par gråa jeans. 

Medan Ogge tog en snabbdusch så valde jag kläder inför dagen. Idag var det relativt kallt ute, även fast snön smällt och försvunnit - och därför beslöt jag mig tillslut för något lite varmare. Det fick bli ett par blåa boyfriend jeans med slitningar omkring knäna, tillsammans med en ljusgråa pösig polotröja. 

Mitt blonda, korta hår lät jag hänga, och gjorde inte mer än att dra borsten genom det några gånger. Och mitt smink hann jag bara påbörja innan Ogge steg ut ur duschen, iklädd en svart t-shirt och ett par gråa jeans. "Vad är klockan?", frågade han och drog höger handen över håret som nu låg stylat över hans huvud, precis som det alltid gjorde. 

Jag övergav min spegelbild med blicken, drog upp mobilen i min hand och klickade på hemknappen. "fem i sju."

Det var alltså ungefär en kvart kvar till vi behövde börja röra oss mot bussen om vi skulle hinna med den, och den resterande tiden snabbade vi båda i oss varsin ost smörgås och borstade tänderna. Klockan kvart över sju började vi gå mot bussen, och ungefär fem minuter därefter var vi framme vid busskuren. 

Invisible → o.mWhere stories live. Discover now