kapitel 16

1.2K 72 2
                                    

20/10/15

Jag vaknade av hur det prasslade i köket. Innan jag hann agera, slängde jag en blick på klockan, som satt på väggen i mitt rum. Klockan visade sig vara ett på dagen, och då borde det inte vara någon hemma. Mina föräldrar jobbar, och Alwa brukade alltid ha någonting att syssla med.

13:04 - Jag;
Vad gör du?

13:05 - Alwa;
fixar lunchis, själv?

13:05 - Jag;
Vaknade precis, äter du hemma?

13:07 - Alwa;
vad tror du annars låter i köket??? vill du ha btw?? men om du ska ha, så måste du bestämma film sådeså

13:07 - Jag;
Jättekul...

13:08 - Alwa;
faktiskt suris, som svar på frågan du aldrig ställde; det blir pancakes frooom usa;)

13:09 - Jag;
Okej.

13:09 - Alwa;
glöm ej välja film om du ska va meeeed å den är snart klara de ser jätte goda ut

13:10 - Jag;
Jag äter med dig, så gör några till mig.<3

13:09 - Alwa;
ska bli , sir

Jag skrattade, innan jag kollade de övriga meddelandena. Ett från mamma, och ett från pappa, de undrade i princip samma sak: hur jag haft det. Jag svarade dem båda, innan jag la ifrån mig mobilen, och började byta om.

Kläderna för idag var mysiga, och satt ganska mycket bättre än Oscars kläder jag fått lånat. Det var ett par enkla mjukisbyxor från något märke mamma tyckte att jag skulle ha, och desamma med koftan. Tröjan hade jag fått av Alwa, och den var verkligen så mjuk. Den hade en självklar plats på min topp fem av mjukaste plagg i min garderob.

"Andrea, de är klaraaaa!" ropade Alwa från våningen under, där köket befann sig, även vår matsal, och allt som hör till.

Jag nickade, "Vart äter vi?" svarade jag, och öppnade dörren från mitt rum, och började gå mot trappan.

"Uppe. I vårt rum."

"Jag är här, ska jag hjälpa dig med något?" sa jag, trots att jag redan hittat en bekväm plats i soffan, och dessutom hunnit lagt ifrån mig min mobil.. någonstans..

"Nej, gå därifrån! Nu!" sa Alwa. "Det ska vara en överraskning. Gå in på ditt rum."

"Jag ska bara försöka hitta min mobil." svarade jag.

"Nej. Bort därifrån nu, jag kommer ju nu, och du får inte se!"

Jag suckade, och jag gick ändå, utan min mobil. Alwa var så envis, så det var ingen ide att trotsa emot henne, precis.

Jag gick in till toaletten, och bestämde mig för att tvätta ansiktet, och sätta upp mitt hår i en hästsvans, som oftast förknippas med Ariana Grande. Högt uppsatt, med en hårslinga runt om, som ska hjälpa till att gömma toffsen.

"Oh my goood, någon haffar dig!" Tjöt Alwa från rummet.

"Vem är det?" frågade jag.

"Kom! Jag ska visa dig!"

Med Alwa ropandes, skyndade jag mig ut från toaletten.

"Det står bara nummer, inget kontaktnamn! Personen verkar vara hur mysig som helst. Första smset skickades i-"

"Varför kollar du ens mina meddelanden?" Avbröt jag, och korsade mina armar.

"För att personen skickade ett meddelande, just när jag hittade din mobil, som låg bland kuddarna." sa Alwa, och rykte på axlarna.

Invisible → o.mTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang