27.

644 53 16
                                    

Oscars perspektiv:
Snabbt är jag iväg för att hämta något att få upp låset med, jag vägrar ge mig när jag hör på honom att han gråter, märker att något är fel, han mår inte alls bra. Inte heller har han mått bra de senaste veckorna heller, går det nu upp för mig, varför skulle han annars bete sig som han nu gör. Vad som kan ha hänt är dock fortfarande ett mysterium.

Samtidigt känner jag en skuld, hur kan jag inte ha märkt av något innan? Jag bor ändå tillsammans med honom, antagligen har jag ägnat för mycket tid åt Jakob, något Ogge varit flitig med att påpeka. Ogge verkar inte tycka om Jakob alls, faktum är att ingen av mina vänner verkar göra det och det sårar faktiskt lite. För jag har ingen aning om vad dem ser för fel på honom, han är ju helt underbar.

Jag sänder mig själv en självbelåten min när jag tillslut finner en hårnål jag kanske kan lyckas få upp låset med, vad hårnålen gör här har jag dock ingen aning om då varken jag eller Felix använder sådana. Inte heller gör Jakob, Omar eller Ogge som är dem tre resterande som brukar vara här. Men troligtvis tillhör den någon utav mina tjejkompisar.

Hyfsat enkelt lyckas jag få upp låset samt ta mig in i hans rum.

Möts av Felix rygg, han ligger i sängen skakandes samt snyftandes.

Försiktigt går jag fram till honom, lite osäker på vad jag bör göra men bestämmer mig för att endast lägga mig ner bakom honom samt dra in honom i min famn, hårt krama om honom för att visa att jag bryr mig, jag finns för honom. Till min förvåning men lättnad gör han inget motstånd, vänder sig istället om ser djupt in i mina blå ögon samt jag ser djupt in i hans tårögda gröna. Jag virar mina armar ännu hårdare kring honom och sakta börjar snyftningarna avta.

"Felix.. Hur mår du egentligen?" Yttrar jag tyst efter en stund.

"Bra"

"Snälla ljug inte" yttrar jag bedjande då det märks på långa vägar att han mår allt annat än bra.

"Okej visst, jag mår förjävligt" mumlar han ynkligt fram.

"Varför, snälla berätta för mig, jag kan hjälpa dig Felix"

"N-nej inte med det här, d-du förstår i-inte. D-det gör ont"

"Vart gör det ont?" Yttrar jag försiktigt, nu känns det som om vi är tillbaka tills för flera år sedan. Dem gångerna Felix var ledsen och jag fick trösta honom men han vägrade berätta varför så jag fick dra det ut honom.

"I hjärtat, så jävla ont" yttrar han krossat.

"Varför Felix, varför?" Jag blir ju själv tårögd av att se honom så krossad, totalt förstörd.

"F-för att, för a-att" han tystnar men försiktigt nickar jag åt honom att fortsätta. "Åh du fattar ju ingenting, jag är fucking kär i dig Oscar. Och det gör så jävla ont för du har fucking Jakob och jag känner mig så värdelös och fan.. Jag.. Jag tror att jag älskar dig" yttrar han plötsligt frustrerat och knappt hinner jag ens reflektera över vad han nyss sagt innan han tar sig ur mitt grepp samt reser sig hastigt upp vilket får mig att ramla ner på golvet. Snabbt därefter är han även ute ur rummet.

"Felix vänta!" Ropar jag desperat, när det gått upp för mig vad som precis inträffat, men självklart är det försent.

----------------
Ngn som vet om Omar använder ask? 🤔

Förändrad ~ FoscarWhere stories live. Discover now