Felix perspektiv:
"Jag saknar dig Felix, alla saknar dig. Varför vaknar du inte? Det har gått över en vecka nu och läkarna sa ju att du med all säkerhet skulle ha vaknat nu, fattar du inte att jag blir orolig?" Jag hör Oscars röst som ett svagt sorl långt bort, men det är absolut ingen tvekan om att det är han. Han låter verkligen sorgsen, sorgsen och orolig.
"Ogge och Omar håller bara på med varandra, självklart erbjuder dem mig att vara med men jag vill inte tränga mig på och du vet ju vad som hände med Jakob. Det här kommer låta konstigt, men Felix du är fan allt jag har nu. Jag behöver verkligen dig och jag saknar dig så att det gör ont. Jag vet vet inte vad som har hänt med mig, men mitt hjärta bokstavligen värker.
Minns du när vi var små? När den där tjejen gillade dig men du tyckte bara om henne som en vän, du ville inte såra henne. Jag sa till dig att ta det lugnt, inte vara för hård mot henne, hon tog det bra. Felix jag försökte verkligen att inte såra dig när du berättade om dina känslor, du anar inte. För du betyder så himla mycket för mig. Men jag misslyckades tydligen, du blev helt förstörd. Jag vet fan inte ens varför jag säger detta, du kan ju i te göra mig men ändå, jag har sagt det förut och jag vet fan inte vad mer jag kan göra. Förlåt mig så jävla mycket Felix, det var verkligen inte meningen"
Hans röst spricker i slutet, jag känner hur han klämmer åt min hand. Men ser gör jag inte, inte heller känner jag några känslor överhuvudtaget eller kan röra mig. Men jag vill så göra ge honom ett täcken på att jag faktiskt hör honom, han låter så himla förtvivlad.
"Dessutom.. Jag tror fan att jag känner något för dig. Och när jag tänker efter, jag tror att jag känt något för dig en längre tid tilllbaka också, men tack vare Jakob har jag inte vågat erkänna det. Fan vad naiv jag har varit, Jakob har fucking legat med andra killar samtidigt som vi hade ett förhållande medan jag inte ens vågat tänka på andra killar på mer än ett vänskapligt sätt. Det jag försöker säga är.. Är att när du vaknar, om du vaknar s-så måste du ge mig lite tid men jag tror att jag typ vill försöka ha något med dig. Om du vill då. Felix jag tycker om dig, väldigt mycket."
Jag känner ingenting av hans nervösa ord, jag försöker, men hela jag är tom. Jag vet dock att om jag hade gjort det hade jag blivit överlycklig, jag hade verkligen försökt att vakna och självklart försöker jag det nu med. Men det är som om någon hällt bly i min kropp vilket resulterar till att jag inte kan röra mig en millimeter, dessutom är det som om tejp sitter för mina ögonlock. Det är totalt lönlöst.
-----------
Känns som om denne bok bara blir sämre och sämre..? Trodde verkligen jag hade en klar idé över hur det skulle bli, men idk längre. :/
Tycker dock om att skriva på den så sluta uppdatera tänker jag verkligen inte göra, det kan dock gå ett par dagar mellan vare uppdatering.
Xx
