Troublemaker | o.r & f.s

Surprise...

Hellu, äntligen har vi nått 1,2k läsare! Tack så mycket, ni betyder allt för mig <3 Nu får ni ett kapitel på minst 1000 ord och det kommer troligtvis imorgon. Vill även säga FÖRLÅT 1000000 GÅNGER för att jag inte har uppdaterat, detta kapitlet har lagrats ett bra tag men jag har haft för mycket att göra för att hinna med novellen också. Hoppas ni förstår, jag kommer börja skriva ett kapitel per dag inom kort, det lovar jag! Glöm även inte att anmäla er till någon av tävlingarna i förra kapitlet! :D

-Previously-

Jag saknade den tiden. Då ingen var arg på mig, då alla var lyckliga. Då allt var bra.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Klockan ringde, lektionen var slut. Jag hade knappt räknat två tal för allt jag tänkte på var Omar. Felix. Omar? Felix?

Jag var helt ensam, de andra tjejerna var fortfarande borta med killarna antar jag. Jag visste inte riktigt hur jag skulle göra, jag hade aldrig varit ensam utan någon att vara med för jag hade alltid mina 3 bästisar att gå till. Innan jag fuckade upp allt då.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Som vanligt så smakade maten skit, fast idag smakade den värre än vanligt. Det berodde nog på att jag blev lite deprimerad av ensamheten. Även fast jag var ''känd'' så var det inte så många som pratade med mig.

Som tur var visste ingen om mig och Omar, att vi hade gjort slut och så. Erhm....

~2 veckor senare~

''Och du är 100% säker på det här?'' mamma tittade ängsligt på mig.

"Ja. Jag orkar verkligen inte med det mer" jag bet mig i läppen. Jag skulle ju sakna min gamla skola, men jag kunde inte vistas på samma ställe som Omar. Jag kunde inte se honom i ögonen igen efter vad jag gjort. ''100%''

''Okeej.... Då skriver jag på''

Den nya skolan låg lite mot utkanten av Stockholm, i ett litet samhälle mot stranden. Det var jättefint, lugnt och skönt. Vi hade flyttat hit allihopa ända från Göteborg.

''Då var det klart'' sa rektorn, Johan, med ett léende. ''Välkommen till Höganässkolan''

~~~~~~~~~~~~~~~

Vårluften var ovanligt varm idag så jag bestämde mig för att gå till skolan. Vi hade flyttat ganska nära den så det var lagom gåavstånd.

Jag var jättenervös, tänk om jag blev ustött som på den förra skolan i Göteborg? Tänk om alla stockholmare inte tyckte om göteborgare...

När jag kom in så stod Johan precis innanför dörren.

''Välkommen hit Hanna!''

''Tack...''

''Jag tänkte visa dig runt, var du ska ha dina saker och lite så''

Jag log bara mot honom och följde efter.

''Här ska du förvara dina saker'' han pekade på ett litet grönt skåp.

''Okej'' jag gick och öppnade det för att lägga in mina saker. Tydligen hade inte denna skolan några lås på skåpen.

''Då går vi vidare'' sa han när jag stängt skåpet. Vi gick mot en stor dörr som var omgiven av andra mindre. ''Här är klassrumsbyggnaden, det är där inne som ditt klassrum är''

''Jaha...'' vi svängde av mot de mindre dörrarna.

''Här hittar du matsalen, NO salarna, idrottshallen och biblioteket till exempel'' han pekade på dörrarna i tur och ordning. ''Men nu börjar din första lektion så vi måste börja dra oss mot klassrummet''

Vi gick in genom den stora dörren och det första jag såg var en enorm korridor med massor av dörrar på varje sida.

Jonas styrde stegen mot den andra dörren till vänster och öppnade den.

Jag hann höra en manlig röst, troligen min nya lärare, prata om något men han tystnade genast.

''Godmorgon klassen! Jag kommer med en tjej som ska börja här idag''

Allas blickar vändes mot mig. Jag såg att några kände igen mig, troligtvis var det väl foooers, för de fangirlade tyst och tittade på varandra.

''Jaha! Okej....'' brast läraren ut. Han var nog någonstans i 20-30 årsåldern.

''Dåså'' log Johan. ''Då lämnar jag över dig här''

Jag log mot honom. Denna klassen var verkligen jättestor, minst 25-30 elever, så det skulle nog ta ett tag att lära känna alla.

Johan tryckte in mig lätt i klassrummet och stängde dörren efter mig. Det var helt tyst, alla bara stirrade på mig. Awkward moment...

''Okej tjejen, du kan väl komma fram här och presentera dig lite kort'' sa läraren.

''Jo... Okej'' jag gick osäkert fram till katedern och tittade ut över klassen. ''Jag heter Hanna Månsson och jag kommer från Göteborg... Och jag är 15 år. Ja''

''Okej, välkommen hit till oss Hanna'' sa läraren. ''Och jag heter Mattias förresten. Du kan sätta dig bredvid.... Felix, längst bak där till höger'' han pekade på en ljushårig kille med keps... Han såg bekant ut. Jag svär på att jag kände igen honom....

Jag ignorerade det bara och gick mot min plats bredvid killen. Han var ganska snygg... Heh.

När jag kom fram till 'Felix' och slog mig ner på stolen så vände han sig mot mig.

''Hej!'' där dog jag. Jag kände igen hans röst direkt. Det var Felix. Alltså DEN Felix. Han som jag var otrogen mot Omar med.