Hug me

435 15 0
                                    

Hääy allihopa! Hoppas er helg varit azum för det har min i alla fall, har jobbat mycket med planeringen för min novell. "Finalen" närmar sig med stormsteg och det ska bli så himla kul, men samtidigt så fruktansvärt sorgligt och konstigt att lämna Hanna och hennes liv liksom. Jag har planer på att börja skriva en ny bok/novell efter denna så att jag alltid har något att skriva på, allt förutom kapitel är planerat och skrivet. Både omslaget och handligen ligger klara i utkastet. Tanken är att bilda en serie där denna boken är den första, och nästa såklart den andra. Fast behöver såklart ett serienamn... Nån som har förslag? Hehe x)

-Previously-

Solens strålar brände mot min hud och snart var jag helt torr igen. Jag var nära på att somna när jag kände någon som satte sig på min rygg.

''Hrghh!" pustade jag för tyngden på den här personen var inte att leka med.

"Pfft, vad schysst du är. Så tung är jag ju inte" den bekanta rösten gjorde sig hörd igen.

"Felix, det är ganska tungt fak-"

Jag hann inte avsluta meningen förrän Felix's fingrar sakta rörde sig över min rygg med cirkulerande rörelser. Han löste upp knutor i musklerna med lätthet och jag bara låg där som en död fisk.

"Skönt eller?"

"Mmm"

Jag kunde riktigt känna hans nöjda flin bränna i ryggen på mig.

"You'll get more later" och med det reste han sig upp och började gå.

"Peddo!" skrek jag efter honom och han stannade, vände sig om och peddosmajlade mot mig.

---------------------------

"Dåså allihopa, då går vi tillbaka till tälten!" ropade Petter samtidigt som han schasade ihop eleverna till en stor klump.

Alla utom jag, Felix och vårt 'gäng' halvt sprang tillbaka mot tälten där en eld hade satts igång i mitten.

Felix tog tag i min högra hand och tillsammans med resten av vår grupp gick vi på den lilla grusstigen tillbaka mot den lysande glimten av brasan.

"Du var verkligen het i bikini" sa Felix plötsligt, som om han funderat på det.

Jag vände blicken mot honom. "Verkligen?"

"Jaa" sa han. "Det var nästan så man dreglade"

Jag kunde inte hålla tillbaka skrattet som tog över hela mig. Det var smickrande men samtidigt lite konstigt för jag hade inte fått en liknande kommentar förut.

Efter ett tag så började Felix skratta han med, när han insåg vad han nyss sagt. De andra i gruppen pratade hetsigt med varandra fast jag orkade inte lyssna på vad de pratade om. Jag bara fortsatte gå på den steniga stigen med Felix's hand i min.

-15 minuter senare-

Semlan drog hastigt ner dragkedjan till tältet och gick ut med oss andra tätt efter. Alla skulle samlas runt brasan för att grilla korv till lunch och bara ha det mysigt.

"Vi har satt ut pallar och stockar som ni kan sitta på, sedan kommer Martina med korvar. Men först får ni hämta en pinne här hos mig" sa Petter och visade med händerna var pinnarna fanns.

Alla rusade fram mot Petter men efter ett tag så insåg de flesta att det inte gick snabbare att tränga sig fram, så en kö bildades som ringlade sig runt brasan.

Efter några minuter var jag först i kön så jag tog en lång, smal pinne och gick och satte mig på en stor stock. Felix följde efter och satte sig bredvid mig, sedan kom Sebbe och satte sig på andra sidan om mig. Åh nej.

"Jag tror du sitter på fel plats" sa jag lite bitchigt.

"Jaså det tror du? Be Felleman flytta sig så kan jag väl sitta där istället då" svarade Sebbe med ett hånflin.

Jag gav honom en bitchblick och puttade bort honom. Plötsligt kom Semlan och Johannes gåendes hand i hand och jag tog tag i hennes lediga arm och drog ner henne bredvid mig. Johannes satte sig bredvid henne.

"Så" sa jag nöjt. "Idag är Johannes din lyckliga sittpartner"

Sebbe muttrade något tyst för sig själv men jag lade inte ner någon tid på nån som han.

När alla satt i en ring runt elden så kom Martina och delade ut korvar till allihopa. Jag trädde på min korv på pinnen och de andra gjorde detsamma, sedan höll vi dem över elden.

"Dåså ungdomar" sa Petter, "Var det kul att få bada?"

"Jaa!" skrek alla i kör, sedan började alla berätta i mun på varandra. Denna klassen var verkligen den mest högljudda jag varit med om.

"Okej okej! Ordning!" och alla tystnade. "Det låter som om ni hade kul vid sjön, men vi får skynda oss att äta upp korvarna innan de brinner upp förstår ni"

Jag tittade ner på min stackars lilla korv som nästan såg ut som en avlång kolbit. Det gick otroligt fort innan de blev brända.

Ett lätt skratt lämnade mina läppar samtidigt som jag hastigt greppade tag om köttet med mina tänder. Den var perfekt inuti så det gjorde inte så mycket att den var kolsvart utanpå.

~2 timmar senare~

Jag slängde mig ner på min madrass med mobilen i mina händer. Som tur var fanns det täckning till och med här ute i skogen så jag scrollade igenom min instagram och twitter. Inget nytt hade hänt precis, förutom en ny tweet.

Från: @FelixSandman

Sittin' here with my girl. x #YouKnowWhoYouAre ;)

Under Felix's tweet så bara kryllade det av folk som spekulerade om vem det kunde vara, och jag log lite för mig själv. Det var ju bara jag och Felix som visste.

Min blick vandrade upp från mobilen och bort mot Felix som satt helt fast vid sin mobil han med. Hans tunga stack ut en bit utanför munnen för att han var så koncentrerad, och det såg så gulligt ut. Jag klickade upp kameran på mobilen men just som jag skulle fota så satt han inte där längre.

En hand dök upp på min axel och jag vände mig hastigt om. Där stod Felix och log brett mot mig. Han tog min mobil och kysste mig på kinden, samtidigt som han klickade ett foto.

"Fint" sa han samtidigt som han betraktade fotot. "Du blev ju jättesöt"

Jag fnittrade lite och lutade mig fram för att krama honom. Felixkramar var verkligen såå mysiga. Vi stod där och höll om varandra länge, länge. Andades in varandras dofter och jag kände att han var min, bara min.

Troublemaker | o.r & f.sWhere stories live. Discover now