Troublemaker | o.r & f.s

Jag gillar dig

Hallo! Vet ni en sak som jag har funderat på? Jo, alltså har ni tänkt på hur mycket jag som författare har utvecklats genom denna boken? Prova att läsa det första kapitlet och sedan detta. Visst är det stor skillnad?! Jag blev helt chockad när jag gjorde det, helt galet hur mycket mitt skrivande har förändrats xo

-Previously-

Jag tittade på det färdiga resultatet i spegeln. Jag måste säga att jag var ganska nöjd ändå, Semlan kunde stajla till en när det väl behövdes. Jag hade på mig tajta jeans med en svart magtröja som det stod 'BULLSHIT' på. Såå Semlans stil.

Jag gav mitt plattade hår en sista blick innan jag gav mig ut i hallen.

''Dåså, min stora flicka ska ut på dejt'' Semlan lät som en stolt mamma.

Jag slog till henne lätt. ''Du är inte min mamma Semlan'' skrattade jag. Jag sneglade mot klockan, jag skulle vara hos Felix om 30 minuter så jag behövde gå nu.

''Jag måste gå MAMMA'' sa jag sarkastiskt och skrattade.

Hon skrattade också och gav mig en kram innan jag gick ut. Hon hade lovat att hålla koll på huset tills jag var tillbaka.

Jag gick nerför gatan när det slog mig - jag var påväg mot Felix's hus för att läsa läxor. Vafan är det för fel på mig?

~~~~~~~~~~~~~

Det var ganska varmt ute för att vara kväll. Då och då svepte det in varma vindar som tog tag i mitt hår och kastade omkring det.

Stockholm var verkligen jättefint på kvällarna, det var nästan solnedgång vilket gav ljuset en mysig brun nyans.

Efter ca 25 minuter så var jag äntligen framme vid Felix's hus enligt vad han beskrev för mig. Det var ett tegelhus med en ganska stor trädgård fylld med blommor, träd och andra växter.

Jag följde gången som ledde fram till entrédörren och gick upp för den lilla trappan. Det var verkligen ett jättefint hus, dekorerat med blommor var man än vände sig.

Jag knackade lätt på dörren och nästan direkt öppnades den. Ut tittade Felix med ett stort léende på läpparna.

''Hej Hanna''

''Hej... Felix'' log jag.

''Kom in'' han flyttade sig åt sidan så jag kunde gå in genom dörren. Insidan av huset var ännu finare än utsidan, kanske inte så moderna möbler men det var ganska stort och väldigt fint.

''Så... Jag tänkte att vi kunde sitta i mitt rum.... Och jag har förberett lite fika som vi kan äta under tiden'' han tittade blygt ner i golvet. Han var inte alls samma kille när man var ensam med honom, det var likadant för någon månad sen då jag var med du-vet-vem i Göteborg.

''Okej''

När jag tagit av mig skorna och ytterkläderna så följde jag efter Felix upp för en lång spiraltrappa. Väl uppe så fanns det en soffa och en tv i mitten och 2 dörrar på varje sida.

Vi gick in genom den längst till vänster och det första intrycket av Felix's rum var att det verkligen var jätterent! Allt stod i ordning på sin plats och det doftade rengöringsmedel.

''Vilket fint rum'' jag satte mig på sängen.

''Tack så mycket'' han log och slog sig ner vid skrivbordet. ''Och just det, här''

Han drog fram en stol bredvid sig och signalerade att jag skulle sätta mig ner på den. Jag gick upp från den mjuka sängen och satte mig vid skrivbordet bredvid Felix.

''Jag kommer ihåg senaste gången du hjälpte mig med läxorna...''

Jag log åt minnet samtidigt som jag bara ville gråta.

''Aa... Det var länge sen'' sa jag och tittade ner i hans bok.

Han släppte ämnet och öppnade sina böcker, som vanligt så var det mest matten som han behövde hjälp med. Inget var förändrat där alltså.

Jag gillade sättet han rullade pennan och räckte ut tungan när han koncentrerade sig. Vänta, varför tänkte jag just det?

''Vad tittar du på?" han lyfte blicken och tittade på mig. Jag måste ha suttit och glott på honom...

"Oh eh... Inget" jag bytte snabbt ställning i stolen. Pinsamt....

Han log och tittade ner i böckerna igen. "Var är dina böcker förresten?"

Jag kom på att jag hade glömt dem där nere i min väska.

"Oj... Jag glömde dem i väskan, kommer snart-" jag ställde mig snabbt upp för att komma ut ur rummet så fort som möjligt men avbröts av att Felix tog tag i min arm.

"Har du bråttom?" tillade han och slickade sig om läpparna. Han var så het just nu men jag måste ta mig samman och försöka ignorera det bara. "Du kan låna mina böcker"

Jag tänkte efter. Vad gjorde det för skada att dela böcker med honom? Äsch.

"Jo... Okej" jag log och satte mig ner på stolen igen.

~~~~~~~~~~~~

''Tack för hjälpen Hanna'' han höll i min jacka medan jag tog min väska och gick ut. Det hade redan blivit mörkt ute, visst klockan var strax över 22.00 men ändå. Det kändes som om tiden bara hade flugit iväg.

Jag log och tog på mig jackan. Felix gick ut han med och stängde ytterdörren efter sig. Hans blick berättade att han ville säga något allvarligt.

''Du... Du vet att jag känner något för dig va?''

''Nja... Jag har funderat på det lite..''

''Jag gillar dig... Fortfarande'' han låste sin blick i mina ögon. ''Jag glömde aldrig dig, det har inte gått en dag sen kyssen som jag inte har tänkt på dig''

Hans ord gjorde mig helt tagen. Visst, han hade ju flörtat med mig och så men att hans känslor var seriösare än så var lite chockerande. Jag var inte van vid det, ingen förutom du-vet-vem kände så för mig. Kände.

''Jag gillar dig med fortfarande'' var det enda som jag lyckades klämma fram. Jag ljög inte, däremot sa jag inte hela sanningen. Jag mer än gillade honom, jag hade väldigt starka känslor för honom.

''Så...''

''.....''

Vi stod där tysta i några sekunder innan Felix plötsligt gick fram till mig och hans läppar krashade in i mina.