Orkar inte mer

172 7 9
                                    

3 vecor senare

Martinus perspektiv:

Ja, jag orkar inte mer. Jag är trött på att nästan varje dag få veta att jag inte duger. Jag vill veta vad det är som gör så att Awa väljer Marcus hela tiden. Jag vet att jag borde göra slut med henne. Men jag har de sakerna som hindrar mig, jag ger henne chanser om och om igen, och det mest självklara, jag älskar henne för mycket.

Just nu är det bara några centimeter mellan våra ansikten, vi befinner oss i min säng. Jag ser på hennes ansikte som gulligt tar djupa andetag, hon är så söt när hon sover. Med ena benet över hennes studerar jag varje detalj i hennes ansikte. Jag var alltid stolt över att säga att hon var min tjej. Alltid kallade jag henne för "jenta mi". Jag kan göra allt för henne, verkligen allt. Men jag vet inte om hon älskar mig, hon gör nog inte det. När andra frågar henne om vi är tillsammans så försöker hon byta samtalsämne, men tyvärr så bryr jag mig inte om det. Det viktigaste är att det var HON som ville bli tillsammans med mig.

Jag tar en hårslinga och leker med hennes bruna hår som jag älskade. Jag ger henne en fjäderlätt puss på hennes mun. Jag älskade verkligen när vi sov med varandra. Då kunde jag vara nära henne och krama henne hur mycket jag vill, och det hände inte så ofta att jag fick göra det annars...

Men snart fick jag nog, snart måste jag göra något åt saken. Jag orkar inte mer längre. Jag har gett för mycket chanser.

Awas perspektiv:
Samma stund
För varje dag som går tänker jag på samma sak, just nu känner jag Martinus andetag eftersom han är så nära. Varje kväll gör jag så. Jag låtsas att jag sover så att när han sover kan jag bara titta och studera varje detalj som befann sig på hans ansikte. Varje gång jag tittade på honom blev han finare och finare i mina ögon. Nu var jag säker på att han somnade, långsamt men säkert öppnar jag mina ögon. Ett stort leende spris på mina läppar när han tar ett utrymme i mina ögon. Hans små andetag puffar till lite på mitt ansikte vilket gör så att jag fnittrar lite. Som varje kväll borrar jag in mitt ansikte i hans bröstkorg och känner av hans doft. Jag var så kär.

Jag vet, jag är så oklar, men nu vet jag, Martinus har alltid vart den rätta. Att jag aldrig har förstått det är helt sjukt egentligen. På alla möjliga sätt har han visat att han älskar mig. Att han gör det påriktigt. Att han fortfarande står ut med mig efter allt jag gjort är en stor anledning. Men jag vet inte hur jag ska berätta det för honom. Jag blir fortfarande nervös när jag ser Marcus. Men det är absolut inte för att jag har känslor för honom längre  utan något annat som jag inte riktigt vet. Jag har känslor för Martinus just nu och jag inser hur jag lånngsamt blir till en mer lyckligare person.

Det var också en anledning till varför jag älskar honom så himla mycket, han gör mig lycklig. Nån gång ska jag hitta chansen och berätta för honom, att jag älskar honom påriktigt.

Marcus perspektiv:
Jag vrider och vänder på kroppen i sängen. Aldrig har jag haft så svårt att sova som nu. Jag känner mig som en så vidrig person. Jag skäms över mitt beteende. Jag har fått känslor för Awa. Äntligen inser jag att Sarah inte är en bra tjej. Awa hade rätt, och nu så älskar jag henne, min brors flickvän. När man hör på det låter det konstigt, men jag ser ju Awa och Martinus relation tillsammans. De visar inte någon kärlek, man ser det.

När jag får nog, ställer jag mig upp och bestämmer mig dör att gå in till Martinus rum.
Nu kommer Awa få det hon vill, jag ska berätta.

Lite spännande eller? Jag vet, så konstigt kapitel but don't you worry den blir bättre, hoppas jag :)

Snälla kommentera vad ni tycker, jag skulle bli så glad 🥀
Juste snart är vi uppe vid 1k reads tack för alla er som läser och röstar, älskar er, verkligen detta betyder så himla mycket för mig :)

Superficial Love  M.G (Avslutad) Where stories live. Discover now