Superficial Love M.G (Avslutad)

Vill inte såra honom..

Awas perspektiv:
Jag och Martinus stiger in i den vita villan som tillhör honom, med våra händer flätandes med varandras. Vi forsätter in till köket där vi får syn på Sara och Marcus. Saras blick bränner på oss när hon väl får syn på oss.
Sarah:
Så ni är.....
Marcus:
Sarah du skulle ju gå nu...
Sarah:
Vi ses, hejdå. Hon omfamnar honom i en kram och lämnar en puss på hans kind, efter bara några minuter lämnar hon huset.
Martinus:
Jag måste gå och ta en snabb dusch. Jag kommer snart Awa.
Jag ger honom en svag nick medan ett litet leende även fanns på mina läppar men bakom leendet känner jag typ..motsatsen. Direkt när vi hör dörren till Martinus rum stängas vänder sig Marcus om och tittar på mig med en allvarlig blick.
Marcus:
"Är ni tillsammans?"
Awa:
"Ja, så kan man säga."
Marcus:
"Älskar du honom?"

Jag sliter bort mina ögon från hans blick och tittar ner på golvet ett tag. Efter att jag märkt av tystnaden vågar jag möta hans ögon igen, den här gången med en frågande blick.
Awa:
"Vad menas med det? Det är klart jag älskar honom, om jag inte hade gjort det hade jag inte valt ett sånt beslut."
Marcus:
"Bra."

Jag märker hur det helt plötsligt blir stelt, därför blir jag tvungen att fråga frågan jag inte vill få svar på.
Awa:
"Berättade du för den här tjejen, att du är förälskad?"
Marcus:
"Fick aldrig chansen. Men ska berätta det för Sarah snart."
Awa:
"Sarah?"
Marcus:
Har du inte märkt, det är hon jag älskar. Aja, vad ska vi göra nu då? Vill du köra fotboll?"
Chokad som jag är står jag förstelnad där, jag blev nyss sårad, igen. Meningen är inte att jag ska bli det, jag ska ju inte bry mig om honom mer. Men jag har redan misslyckats.
Awa:
"Måste nog gå nu."
Marcus:
"Men du skulle ju stanna."
Awa:
"Jag kom bara på att jag har många saker att göra, men vi ses imorgon i skolan."
                                                         

                                                                         ***

Jag går bara fritt , jag vet inte ens vart vägen tar mig, jag bara går. Jag tänker på allt som har hänt. Jag vet inte vad det är jag har gjort. Eller jag vet inte om det är rätt..

Flashback

Idag på morgonen...
Jag vaknar och känner värmen som han ger mig. Där ligger vi, jag och Martinus, på en stor sten framför havsytan. Jag tittar upp och möter hans ögon som nu möter mina. Efter vår långa ögonkontakt ställer han sig upp.
Martinus:
"Vi måste hem nu Awa. Eller ska jag ringa Marcus?"
Awa:
"Du behöver inte ringa någon Martinus."
Martinus:
"Vad vill du att jag ska göra då?"
Awa:
"Jag vill att du ska sätta dig."
Förvånat gör han som jag bad honom och sätter sig jämte mig.

Awa:
"Jag har tänkt efter väldigt mycket, och äntligen så har jag kommit fram till det rätta. Kan vi glömma allt bakom oss? Jag menar det som jag sa till dig om Marcus."
Martinus:
"Absolut."
Awa:
"Men jag vill inte att vi glömmer det där mellan oss."
Ännu en gång möter han mig med hans förvånade blick. Fast samtidigt kan jag tydligt se ett leende på hans läppar.
Awa:
"Jag vet inte vad du kommer tycka nu, men...du är den rätta för mig. Så jag tror att vi har en sak gemensamt, vi båda älskar varandra."

Nu ler han så stort så att hans små vassa tänder syns till. Vår ögonkontakt avslutas när vi långsamt möter varandra i en kyss...
Slut på Flashback...

Men nu känner jag att jag har gjort ett misstag efter det jag sa till Martinus. Om jag tänker efter så vet jag att jag inte har känslor för Martinus. Men på något sätt känns det som om han aldrig skulle såra mig, då är han väl den rätta?
Jag försöker göra det bra för mig själv men mest för Martinus, för jag vill inte att han ska bli sårad.

Martinus perspektiv:
Det varma vattnet rinner över hela min kropp men det ända jag kan tänka på är Awa. Jag är så glad för hennes skull äntligen vet hon vad det är som just är rätt för henne. Jag älskar ju verkligen henne och jag kan göra verkligen allt bara för att hon ska må bra.

Awas perspektiv:
Jag ska försöka älska Martinus. Jag ska verkligen försöka. Och jag ska också försöka glömma Marcus. Eller jag ska inte försöka, utan jag ska bara glömma honom...

Vad tycker ni?
Dåligt kapitel men de som kommer blir nog bättre. :)