Kidnapped

Del 4.

Sorry för ett sent kapitel ❤️

JUNES POV

Jag har inte hört från Madison på 2 dagar, vad har hänt henne?!
Hon kom aldrig hem.
Jag kan inte heller ringa polisen då jag har ett kriminellt förflutet.
Jag ringer Angelina, hon och Madison är ju bästa vänner och jobbar tillsammans.

Telefonen ringer, det tog mindre än 2 pip innan någon svarade.

"Madison?? Är det du!!?" Hörde jag Angelina gråta

"Nej, det är jag...June!"

"Omg June...vart fan är Madison någonstans?? Mår hon bra??"

"Jag vet inte...jag trodde du visste vart hon var.."

"Jag kommer och hämtar upp dig om 20 min, packa en resväska för vi måste hitta henne även om vi så måste resa runt halva jorden."
Sa Angelina med en rädd röst.

ANTONIOS POV

Jag klev ut ur bilen som var parkerad utanför mitt hus som mina föräldrar nu bor i.
Jag gick fram till Madison bakifrån och satte en hand på hennes axel.

"Så du gillar mitt hus amore?"

Hon vände sig om och kollade upp på mig

"Aa, men vad gör vi här?"

"Okej, nästan alla i familjen har varit med i vårat gäng, vi snackar om 5 generationer.
Men för att vara boss måste man gifta sig efter 2 år från att man tog på sig rollen."

"Och?" Frågade hon och höjde på ett ögonbryn.

"Och, det har gått snart 2 år och om inte jag gifter mig kommer både jag och hela mitt team gå ner. Du ska låssas vara min fästmö då mina föräldrar bor här just nu, och i värsta fall...gifta dig med mig."
Sa jag och blinkade med ena ögat

MADISONS POV

Jag kollade på honom med stora ögon, ska jag gifta mig med den idioten?? Ganska sexig idiot men fortfarande idiot.

"Ursäkta mig?!!! Först har du mage att kidnappa mig och nu vill du att jag ska gifta mig med dig?? Kan du glömma gubben och försök inte att tvinga mig." Sa jag med en kaxig röst och gick in i huset med bestämda steg.

När jag precis kommit in i det stora huset känner jag en stark hand greppa om min arm och sedan smälla mig mot väggen.

"Älskling, du har inget fkn val!! Du är min och du gör så som jag säger!" Ryter en arg Antonio.

"Men tänk om jag inte vill vara din då!!" Skriker jag i hans ansikte.

Innan jag hann reagera kom Antonio närmare mitt ansikte och kollade ner på min hals, han böjde sig fram och började att kyssa mig om nacken.
Det kittlades men jag gillade det på något konstigt sätt. Han började att kyssa hårdare och lämnade sugmärken efter sig.
Efter en bra stund slutade han.

"Nu kommer folk veta att du tillhör mig" sa han och blinkade med ett flin på läpparna. Han släppte min arm och backade.

"Fan ta dig..." sa jag tyst, men inte tyst nog för han hörde mig.

Antonio gav mig en kall blick som en varning och jag log stelt till han.

De andra killarna hade tagit alla våra saker och lagt upp dom på olika rum där vi ska sova.

Jag gick fram till Milano som höll i en låda med saker och frågade honom vilket rum mina saker har flyttats till.
Innan han hann svara kom Antonio bakifrån och la en hand om min axel och viskade i mitt öra
"Din saker ligger uppe på mitt rum och där ska du också sova."
Sa han och gick.

Fan....

20 minuter senare
Efter att alla hade packat upp sina saker möttes vi i vardagsrummet
Antonio berättade att hans föräldrar och syster skulle komma hem snart efter en middag ute. Dom vet inte om att vi är här just nu men Angelo hade extra nyckel till huset.
Antonio vände sig till mig och kollade på mig med varma ögon "Madison, du vet din roll."
"Aa, leka trollets fästmö." Sa jag och rullade ögonen.
Antonio kollade på mig med en "Om inte folk var här skulle jag slå ihjäl dig" blicka
Men hann inte säga något innan vi hörde hur dörren låstes upp och en äldre kvinna och man kom in genom dörren till vardagsrummet med en liten flicka bakom sig. Måste vara Antonios lilla syster.

"Men åhhhh Antonio!! Angelo!!" Skrek kvinnan glatt och gick fram och kramade och pussade dom och de andra killarna.
Jag bara stod där som en tönt och stirrade tills hon vände sig om till mig och kollade på mig från topp till tå och lämnade ett brett leende efter sig innan hon kollade på Antonio.
"Antonio, vem är denna vackra unga dam?"
"Uh..jag ä-" hann jag säga innan Antonio hetsigt tog över
"Mamma, detta är Madison och hon är min...min...fästmö!!" Sa han och log stelt till sin mamma.
Hennes mamma kollade exalterat på Antonio
"Figlio mio, sono così orgoglioso di te." -
Min son, jag är stolt över dig.

Hon gick fram till mig med tårar i ögonen och kramade om mig "Välkommen till familjen hjärtat. Jag heter Maria och om Antonio någonsin gör något mot dig så säger du till mig direkt!" Hon sneglade snett på mitt sugmärke som jag hade på halsen och kollade surt på Antonio.

Antonios pappa gick fram till Antonio och gav honom en lätt klapp på ryggen och kom fram till mig och kramade om mig.
"Hoppas du kommer trivas" säger han till mig med ett snällt leende.
Man skulle aldrig kunna tro att denna familje kriminell.

Antonios lilla syster sprang fram till honom och Antonio bärde upp henne i hans famn och gav henne en puss på kinden.

Woah, han skulle bli den perfekta pappan...
MEN VAFAN MADISON TA DIG SAMMAN...

Antonio satte ner henne och hon sprang fram till mig.

"Hej jag heter Louise!" Sa hon med glänsande ögon och kramade om mig, hon va ganska kort så jag fick böja mig ner.

"Hejsan Louise, jag heter Madison. Och hur gammal är du lilla vän?"

"Snart 8, men jag slåss bättre än Angelo" sa hon med en tuff men söt blick.

Angelo kollade generat på alla.

"Hahaha det tror jag också"

"Vill du komma och leka med mig??"

"Ja visst!" Sa jag till henne och tog hennes hand medans hon ledde mig upp till hennes rum.

JAG BER JÄTTE MKT OM URSÄKT FÖR SENT KAPITEL...men de har ju varit jul osv. BTW GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!!
Vad har ni för förväntningar på 2018? Kommentera gärna, + vad ni tyckte om detta kapitel :)) ❤️❤️