Kidnapped

Del 19.

Hej hej. Ber om ursäkt för korta och ganska dåliga kapitel. Men håller på med idéer till en ny bok så sryyyy.
Förhoppningsvis kommer ni få dagliga kapitel ❤️ PS: Kapitel kommer upp på kvällarna så ni bara vet :))

MADISONS POV

Hela natten kunde jag inte sova.
Jag sov på soffan och grät och grät...

När jag väl vaknade var klockan 9.

"Fan..." sa till mig själv medans jag reste mig från soffan.
Barnen måste till dagis.

Jag sprang upp och välte barnen.
Jag tog på dem deras kläder och väskor och sprang ut för att ta en taxi till dagiset.

När vi väl var framme kom jag på att det var lördag.
Fan.

"Älsklingar, ska vi åka hem igen så gör jag pannkakor åt er?" Frågade jag trött tvillingarna.

De nuddade på deras små huvuden och vi tog samma taxi tillbaka till lägenheten.

Väl hemma medans jag höll på att göra pannkakor hörde jag mobilen ringa.

Jag tog upp den och svarade.

"Hallå?" Sa jag medans jag vände på pannkakorna.

"Madison!!" Skrek Angel i telefonen.

"Babe har de hänt ngt??" Frågade jag oroat.

"Jag är gravid!!" Skrek hon i telefon.

"Oh...my...god.." sa jag och kände glädjen.

"Milano vet inte. Jag vill inte att han ska veta heller..." Sa Angel tyst.

"Ska du behålla barnet?" Frågade jag nyfiket medans jag höll på att bränna Angelos pannkakor.

"Nej...jag är inte redo att bli mamma än" Sa hon stressat.

"Gumman jag finns alltid här för dig, no Mather what..men hur många veckor?" Frågade jag henne.

"2, jag har inte vågat säga något..kommer du med mig för aborten imorgon?"

Fan...Angelos begravning är ju då.

"Men Angelos begravning då?" Frågade jag medans jag diskade.

"Det är efter det." Sa hon lite glatt.

"Såklart jag kommer. Okej, ciao" Sa jag och la på.

"Vem var det?" Hörde jag en röst bakom mig säga.

Jag vände mig om och där var Antonio.

"Fuck du skrämde mig" sa jag och satte handen för bröstet.

"Vem var det?" Upprepade han.

"Har du inget med att göra" fräste jag åt honom.

"Om det är så du vill ha det." Sa han och gick fram till mig.

"Vad ska du göra? Slå mig? Bring It on!" Sa jag och kollade upp på honom.
Men istället för att slå mig bar han upp mig på sin axel så jag dinglade bakom honom.