TRASIGA SKOR - Noel flike

kapitel 21

Du är världens finaste vän, vet du det? du gör så underbara saker för dom i din omgivning. Du såg alla fallna änglar runt dig och du ville inget annat än hjälpa dom upp, så du band alla vid den lilla livbojen du hade med dig och började sakta men säkert vandra hemåt . Tyvärr insåg du på vägen tillbaka att den lilla lilla livbojen inte kunde bära alla er, en person var tvungen att släppa, du bestämde att den som enligt dig inte förtjänade att ha det lika bra som alla andra, var den som skulle släppa, du själv.

Så du hoppade ner igen, och nu går du långt där nere med dina brutna vingar efter dig, det värsta är att du klandrar dig själv för att de andra inte tog sig upp ur mörkret, så nu sitter du själv på havets botten och kan inte ta dig upp.

Jag är så ledsen att jag var en av dom du försökte rädda, för nu har jag bidragit till att du mår skit, och du kan inte säga till mig att allt är lugnt, för ingen går på sina egna lögner, inte ens jag. Det som skrämmer mig är att jag vett att du fortfarande sitter och klandrar dig själv, du vet varken ut eller in, och du fäller inte en tår eller två, dom regnar ner längs dina kinder, och jag vill inte vara anledningen till  att det blev såhär, ändå lyckades jag bli en bidragande faktor. Gör inget dumt, jag ber dig! För jag är sjukt rädd för att du ska göra det just nu, nu när du inte tänker klart för allt är bara en enda jävla pannkakssmet. 

Jag uppskattar det du har gjort för mig så sjukt mycket men jag behöver inte räddas, den som behöver en extra hjälpande hand just nu är DU.

Jag älskar dig för due så jävla fin ok?! jag vet att du är trött på mig, för att du redan hört detta, men det är ju sant!  men du kan inte barra sitta och försöka bära andras skit längre, det går inte mer.

EMELIE. M