Drakgudarnas Gåva (Bok 1) 🇸🇪

Kap.42 Trollbyn

Idra slängde sig på marken i det friska gröna gräset. Skogen runt om dem sjöd av fåglar som sjöng och det susade rofyllt i trädkronorna ovanför.
Hon låg på rygg och såg upp mot den strimma av molnfri himmel som syntes bredvid Lormarchs ständigt närvarande täcke. Solen lyste och hon kunde känna en svag doft av blommor. Det var alldeles för sällan som man kom ihåg att uppskatta så enkla ting som solsken och fågelsång.
'Cham låg i gräset en bit bort och verkade njuta av allt lika mycket som hon gjorde. Grendi lade sig i skuggan av ett träd en bit bort. Hon uppskattade tydligen inte solsken lika mycket som de gjorde och säkert var det ganska varmt i solen med svart hårrem.
Idra sträckte ut sig i gräset och slöt ögonen. Det var otroligt skönt att bara ligga och lyssna på allt.
Tröttheten kom ikapp och hon lät sömnen svepa iväg henne.

När 'Cham väckte henne var det eftermiddag.
De började gå mot den närmaste trollbyn där 'Cham hoppades på att få möta sina syskon.
Idra såg fram emot att få träffa trollen. Man kunde förstås inte basera hela sin uppfattning av ett helt folk på en individ, men efter det 'Cham hade berättat så var hon riktigt förväntansfull. Skogen runt om dem blev allt mer storvuxen ju längre bort från bergen de kom.
Snart gick de genom en lövsal av stora lindar och bokträd.
Plötsligt höll 'Cham upp ena armen och de stannade.
Han spanade in bland träden en stund innan han visslade på ett märkligt sätt.
Snart fick Idra syn på två troll som kom emot dem. Båda var utrustade med pilbåge och koger, så de var förmodligen ute på jakt.
När de kom närmare log de brett.
"'Cham!" utropade en av dem och de kom springande i möte. 'Cham höjde ena handen som hälsning och log brett han med.
De två trollen saktade hastigt ner när de fick syn på Grendi och släppte henne inte med blicken för en sekund medan de långsamt kom fram till dem.
Först när de stannade framför dem såg de på 'Cham och Idra.
"Vi trodde att du var förlorad", sa den ena.
"Det hade jag nog varit också, om inte Idra fått med mig ut", sa 'Cham.
Idra höjde ena handen som hälsning när 'Cham presenterade henne.
"Idra, det här är Lano och min kusin, Sky."
De hälsade vänligt på henne.
"Jag ser att du har fler i ditt sällskap", sa Lano.
"Ja. Det här är Idras marfåle Grendi."
"Din marfåle?" sa Sky överraskat till Idra.
"Ja. Hon sa sitt namn till mig för två dagar sedan, tror jag. Vi tog med henne när vi flydde från Druupla, men hon behöver en helare. De har skadat vingen på henne, så hon kan inte flyga."
"Springer du i förväg?" undrade Sky och såg på Lano.
Lano nickade och satte av in i skogen.
Sky steg åt sidan och hakade på när de började gå igen.
"Vad hände med Naryn och Argus?" undrade Sky.
"De klarade sig inte."
Det blev tyst en stund medan Sky smälte den sorgliga nyheten.
"Är Avara och Orin i byn?" undrade 'Cham.
"Ja. De har inte velat flytta sig innan de fått veta vad som hände med dig. Kira har också valt att stanna, trots att Wren frågat om hon velat slå följe med honom till nästa by."
'Cham nickade.
Idra förstod att han var lättad över den nyheten.
"Har Avara hunnit gifta sig än?"
"Nej. Även det har väntat på dig."
"Det är synd att de inte fått gifta sig när de själva har önskat, men jag är ändå glad att jag fått en chans att få närvara vid deras bröllop."
"Ja. Men nu får du ta och berätta hur du hamnat i det här exklusiva sällskapet. En marfåle och dess ägare har inte setts på flera generationer."

'Cham berättade om deras flykt i korta drag. Idra fick lägga till sina upplevelser i Druupla och förklara varför Lódra tagit henne till fånga. Hon orkade inte berätta allt och utelämnade bland annat Ràn. Hon berättade bara lite kort om Borron och Sirios tidigare historia med Lódra. Sedan berättade Sky vad som hänt i byn medan 'Cham varit borta.
Idra lyssnade bara lite halvt. Det mesta handlade om personer som hon inte ens kände. Att ett troll friat till ett annat och att ett visst par väntade smått sade inte henne så mycket.
Hon gick lite bakom 'Cham och Sky för att ge dem utrymme att prata. Hon ville inte gå tätt inpå som någon skvallertant och lyssna på allt de sa.
Hon undrade hur hon skulle kunna meddela dem i Nùr-Draka att hon lyckats ta sig ut och att hon var okej. Erebor, Adon, Tion och Ceran var säkert oroliga. Rubor också för den delen. Willon och Zoobin behövde ju veta var hon var för att kunna hitta henne, annars hade hon kunnat skicka ett meddelande via dem.
"Är du okej?"
Hon tittade upp och mötte 'Chams blick.
"Jodå. Jag bara tänkte på alla där hemma. De vet inte att jag är ute ur Druupla än. Jag skulle gärna meddela dem att jag är okej."
"Det kan ordnas. Så snart vi är i byn kan vi skicka en falk åt Ceran", sa Sky.
"En falk?"
"Vi använder falkar för att skicka meddelanden", förklarade 'Cham.
"Som brevduvor?"
"Ja. Fast snabbare. Dessutom har våra brevfalkar svarta wyrger i sig, så man kan berätta exakt vart de ska ta sig."
"Låter som en bra lösning."
"Vi har inte långt kvar nu. Över kullen där borta bara", sa Sky.
Idra tittade upp på den lilla grästäckta kullen. Det enda som tydde på att folk brukade röra sig i området var en liten stig som gick över kullens krön.
'Cham ökade på stegen och de andra hakade på. Han gick raskt upp över kullen.
När Idra kom till toppen såg hon ett upptrampat område inne bland träden. Tak som stod på fyra stolpar skyddade matbord med stockbänkar från regn. Mitt i gläntan brann fyra stora eldar med en knähög, murad stenkant runt. Över vissa hängde grytor, över en grillades en djurkropp och i den tredje härdades lerkärl.
En ljushårig kvinna fick syn på dem och kom springande med utsträckta armar mot 'Cham. 'Cham öppnade sina armar mot henne och hon kastade sig i hans famn. Idra han se tårar blänka i hennes ögon innan hon gömde ansiktet vid hans hals. Det var förmodligen hans syster Avara, eftersom han sagt att Kira var rödhårig.
Fler troll flockades runt 'Cham och alla verkade stråla av glädje. Det verkade lite unikt att ett helt folkslag kunde stå varandra så nära. Visst skulle hon välkomnas i Nùr-Draka, men knappast skulle de hon inte kände visa samma lycka över hennes återkomst som hennes närmaste.
'Cham kände alla i byn och välkomnades som en nära vän av samtliga bybor.
När det värsta tumulten lagt sig tog han ett steg tillbaka och höll upp handen för att tysta alla.
"Jag vill passa på att presentera vår hedersgäst Idra, min befriare och hennes marfåle Grendi", sa han sedan.
Alla verkade så glada ett se henne.
Åter igen kände hon sig lite besvärad över att vara i centrum av alls uppmärksamhet, med de var i alla fall inte särskilt påträngande.
Avara gick fram till Idra och ställde sig bredvid henne.
"Jag föreslår att vi ger Idra ett varmt välkomnande och lite utrymme. Låt oss inte anfalla henne som en flock hundar. I kväll äter vi gott och imorgon firar vi", sa hon.
Alla vinkade glatt åt Idra innan de skingrades och återgick till sina sysslor.
Idra kände sig lättad över att inte behöva stå som ett utställningsobjekt längre.
Avara vände sig till Idra och log vänligt.
"Vi har helare som är beredda att titta på din marfåle och du ska få ett varmt bad. Vi har gjort i ordning allt i badhuset, så vi lämnar av Grendi i helarnas hydda och sedan ska jag ge dig en kunglig behandling", sa hon varmt.