Drakgudarnas Gåva (Bok 1) 🇸🇪

Kap.43 Ett trolls tacksamhet

Idra hade inte varit säker på vad en kunglig behandling innebar, men fick snart se det med egna ögon. Helarnas hydda var en rund hydda i utkanten av byn med ett lager av mjukt gräs på golvet. Allt var anpassat för Grendi, så Idra kunde tryggt lämna henne där.
Badhuset låg bredvid ett porlande vattenfall och inne i det stod det största badkar Idra någonsin sett. Hon hade utan bekymmer kunnat lägga sig raklång i det. Det var fyllt till bredden med doftande vatten som hade en svagt rosa skiftning. På ytan flöt vackra blommor och vattnet ångade lite lagom.
Avara slängde ut Idras smutsiga kläder åt en trollflicka som bar iväg dem.
"Du ska få nya, traditionella trollkläder som passar en adlig kvinna. Dina gamla är så smutsiga att det inte är mycket att göra med dem längre", sa Avara.
Idra satte sig långsamt i det varma vattnet för att det inte skulle svämma över för mycket. Avara tog av sig sin långa, vinröda kjol och knöt ett vitt förkläde om midjan. Hennes linne hade samma färg som kjolen och var snörd med svart snöre i sidorna, samt fram och bak. Det hade sett ut som en klänning, men var tydligen i två delar.
Avara band upp sitt hår med ett hårband och sparkade av sig skorna. Sedan tog hon fram något som såg ut att vara en bräda med en fördjupning i mitten som hon ställde tvärs över badkaret bakom Idra.
"Luta dig bakåt tills du har nacken i den här fördjupningen", sa Avara.
Idra gjorde som hon blev tillsagd och Avara tog fram en skopa som hon använde för att blöta ner Idras hår.
Det var riktigt avslappnande att ha någon annan som tvättade håret åt en och Avara var mycket grundlig.
Medan Idra låg med slutna ögon och bara njöt av behandlingen berättade Avara lite om trollen.
"Att tvätta någon annan har länge varit ett sätt för troll att visa sin tacksamhet. Man tvättar ju inte vem som helst, när som helst. En liten tjänst kan innebära hjälp att skrubba ryggen, men du har räddat min brors liv och återfört honom till sin familj, och för det tänker jag visa dig den största tacksamhet ett troll kan visa. Att tacka nej till ett bevis på tacksamhet är mycket oartigt, så om fler vill hjälpa dig med tvätt så avråder jag dig från att tacka nej. Säg hellre att du tar det vid ett annat tillfälle, om du inte vill bada just då. Du behöver inte heller bli förvånad om någon säger att de gärna skulle vilja tvätta ditt hår eller skrubba dig på ryggen."
"Men om en man vill visa sin tacksamhet då?" undrade Idra.
"Vore så fallet så använder vi en badolja som gör vattnet grumligt och han väntar utanför tills du satt dig i karet. Sedan går han givetvis ut innan du reser dig igen. Nästan alla troll känner varandra så vi är inte så vana vid främlingar, men om du inte känner dig bekväm med att låta en man tvätta ditt hår eller skrubba dig på ryggen så kan du alltid låta honom tvätta dina fötter vid två eller flera tillfällen, beroende på hur stor tacksamhet han vill visa. Troll har även väldigt liten skillnad på folk och folk. Vi är ett rikt folk, så det finns varken adliga eller fattiga troll. Vi är troll i all enkelhet, men vi har stora skatter gömda lite här och var. Vi hittar mycket guld och ädelstenar när vi gräver våra bon, men har inte så mycket användning av sådant. Vi lägger det på hög i våra gömmor och det är högar som byggts upp under generationer. Vi har inget behov av rikedomar, men när allt är värt en hel del i resten av landet så sparar vi det, ifall det skulle komma till användning. Hur som helst så ser vi aldrig ner på att annat troll, även om vi ändå har våra dispyter. Vi är nog som vilket folk som helst, utöver att vi alla känner varandra."
Avara smorde in Idras hår med något som luktade lite som mjölk och honung innan hon virade ihop det och knöt en handduk om huvudet på henne.
"Nu kan du sätta dig upp", sa Avara och tog bort brädan när Idra lutade sig lite framåt.
"Vill du sitta i badet en stund innan vi skrubbar dig?" undrade hon.
"Ja, tack. Det är så sällan man får bada ordentligt", sa Idra och lutade sig tillbaka mot badkarets bakre kant.
Avara nickade.
"Då kommer jag tillbaka om en stund", sa hon och lämnade Idra i badet.
Idra såg sig om i den enkla hyddan. Taket var gjort av någon växt. Kanske vass. Det låg i alla fall i ett mycket tjockt lager av vad hon sett utifrån. Väggarna var gjorda av skivade stockar. Inte direkt som bräden, utan tjockare och mer grovhugget med lite bark kvar längs kanterna. Springorna mellan stockarna såg ut att vara tätade med lera.
Längs väggarna fanns tjocka ljus som stod på små hyllor. De såg nästan ut att sväva av sig själva.
På golvet fann smala stockar från slyträd som tillät vattnet att rinna ner. De låg mycket tätt och det verkade finnas luftrum mellan dem och marken under, men det var svårt att se det när de låg så tätt.
Vid dörren fanns en bänk, en pall och en hylla med hinkar, flaskor, skålar och annat som kunde komma till användning i ett badhus.
Hon slöt ögonen och lutade sig tillbaka ordentligt.
Det kändes ganska ovanligt att kunna sitta med raka ben i badet. Mer rogivande än så kunde det knappast bli.

Avara kom tillbaka med en trave kläder i famnen. Hon lade kläderna på bänken innan hon bytte om till förklädet igen.
"Då så. Då tar vi och skrubbar Druuplasmutsen av dig", sa hon och tog fram en skål och drog fram pallen.
Idra klev ur badet och satte sig på pallen.
I skålen som Avara ställde på pallen bredvid henne fanns en sandblandad smörja som luktade grankåda. Avara tog en hand full och skrubbade Idra på ryggen. Idra fick själv skrubba resten. Det kändes tydligt hur rengörande det var. Smuts och död hud rullade av henne som smulor. Helt otroligt vad smutsig hon måste ha varit.
Med skopan hällde Avara lite vatten över Idra när de var klara, så att allt sköljdes bort. Sedan fick Idra sätta sig i badet igen. Avara tog loss duken som suttit runt huvudet på henne och Idra fick luta sig tillbaka mot brädan igen. Avara tvättade ur salvan som Idra haft i håret och vred ur vattnet lite lätt.
"Så. Då var vi klara", sa Avara.
Idra klev ur karet och tog emot handduken som Avara räckte henne.
När hon torkat kroppen virade hon handduken runt huvudet för att den skulle få suga upp fukten ur håret.
Avara räckte henne underkläderna först. De var gjorda i ett mjukt, vitt tyg och var mycket enkelt sydda men mycket bekväma. Sedan fick hon en vit skjorta och ett par gulbruna byxor med snörning på utsidan av benen.
Till sist fick hon ett korsettliknande plagg som skulle dras åt om midjan. Det var av ett stadigt, mossgrönt tyg med svart snörning på samma sätt som Avaras linne. Skjortan satt ganska löst om armar och axlar, men följde kroppen i perfekt passform om midjan. Bältet var i mörkt läder och hade ett mycket vackert spänne. Den sista biten av bältet hade ett vackert mönster och Avara visade hur man skulle knyta det så att den biten hängde ner över ena låret.
Idra gillade kläderna skarpt. De var helt i hennes smak.
"Känns kläderna bekväma?" undrade Avara.
"Absolut. De passar perfekt", sa Idra glatt.
"Bra. Vill du hälsa på Grendi innan jag visar dig till sovhålorna?" Idra nickade.