V Ä R D E L Ö S

Del 15

"Vill du ha skjuts till skolan idag?" Frågar pappa när jag kommer ner till köket för att äta frukost.
"Gärna." Svarar jag och ler innan jag öppnar kylskåpet och tar fram något att äta.
"Vad fin du är." Sa pappa och kollar sen ner i tidningen han sitter och läser i.
"Ehm tack." Sa jag skrattandes eftersom jag har på mig ett simpelt linne, jeans och min skönaste kofta. Jag satte mig på stolen mittemot pappa och började äta frukosten jag hade tagit ut från kylen. Efter cirka 20 minuter står vi båda i hallen och snörar våra skor. Jag går ut i förväg och sätter mig i bilen och väntar på pappa. Efter några minuter kommer han ut och sätter sig i förarsätet och kör iväg. Jag kollar på klockan och ser att vi är i god tid. Vi sitter i tystnad hela vägen till skolan, men det är ingen jobbig tystnad. Det är en sån tystnad som båda två uppskattar men samtidigt uppskattar personen som är i ens närhet. När vi är framme på skolan stannar pappa på parkeringen och ler mot mig.
"Ha det så bra idag så ses vi ikväll."
"Jadå. Tack för skjutsen." Jag ger pappa en kram innan jag hoppar ur bilen och slänger min väska över axeln. Jag vinkar mot pappa innan han kör iväg till jobbet.

Jag tar ett djupt andetag innan jag beger mig mot skolbyggnaden. Jag tar tag i handtaget och öppnar den stora dörren och går mot mitt skåp. Jag stannar dock och måste kolla en extra gång på en viss person som ser sjukt förvirrad ut mitt i korridoren.
"Liam?" Ropar jag och går mot honom.
"Du fattar inte hur glad jag är att du är här. Är så förvirrad och hittar ingenting." Jag skrattar och kramar om honom men släpper honom snabbt när jag inser att jag bara träffat honom en gång innan.
"Vad gör du här?" Frågar jag.
"Jag ska börja här så det är min första dag idag." Jag sken upp.
"Åh vad roligt! Vilken klass?" Frågar jag.
"Ehm 3A tror jag." Sa han och kollade ner i ett papper som jag förmodar att han har fått av rektorn.
"Då är det din lyckodag idag, för det är samma klass som mig." Nu var det hans tur att skina upp.
"Det är verkligen min lyckodag idag." Sa han och blinkade med ena ögat mot mig. Jag vet inte varför men jag kände hur mina kinder började hetta till.
"Hora." Hörde jag någon säga bredvid mig. Jag vände huvudet och såg James stå någon meter bort med armen runt April.
"Vem fan är du?" Hörde jag Liam säga.
"Liam det är lugnt, låt det vara. Han är inte värd det." Jag la min hand på hans axel men det hjälpte inte.
"Vet du ens vad hora betyder?" Sa Liam förvånansvärt lugnt till James som stod helt tyst med en dömande blick på mig.
"Jo det ska jag förklara för dig. En hora är någon som säljer sex och vad jag vet är det olagligt. Ser Sasha ut som någon som säljer sex på gatan mitt i natten? Nej jag trodde inte det, så jag ber dig så snällt jag bara kan att dra åt helvete." James blev helt stum. Tillslut fnös han bara och gick iväg med April som också kollade på som om jag vore skräp.
"Vem är ens den snubben?" Frågade Liam som nu stod och kollade på mig.
"Jo det där är mitt ex. Vi var tillsammans i lite mer än 2 år innan han bestämde sig för att vara otrogen bara för att jag inte ville ha sex." Sa jag och ryckte på axlarna.
"Sasha jag är så ledsen. Du förtjänar så mycket mer än ett svin som han." Han kollade medlidande på mig och jag log tillbaka.
"Tack. Men nu ska ska vi inte bry oss om detta, vi har en lektion att gå till." Jag tog tag i Liams arm som suckade, vilket fick mig att skratta. Tillsammans gick vi till vår historielektion.

Jag knackade på dörren och öppnade den och insåg att den redan hade börjat.
"Förlåt mr Collins att vi är sena." Sa jag lågt men mr Collins log bara mot mig.
"Det är ingen fara Sasha, det är bra att du visade vägen för vår nya elev." Han vinkade mot Liam att han skulle ställa sig framme vid tavlan. Jag mimade ett lycka till till honom innan jag satte mig på min plats mellan Carro och Jordan.
"Känner du honom?" Frågade båda i kör, dock tyst så mr Collins inte skulle höra.
"Typ, jag träffade honom i fredags." Viskade jag tillbaka. De kollade på mig med en blick jag inte kunde tolka.
"Jag förklarar efter lektionen." Jag fick varsin nick som svar innan vi alla tre lyssnade på vad mr Collins hade att säga resten av lektionen.

Efter mr Collins lektion gick vi till våra skåp där jag berättade om mitt möte med Liam i fredags.
"Han är ju äckligt snygg." Hörde jag Jordan säga när jag la in mina böcker i mitt skåp.
"Vem?" Frågade jag viket fick båda två att kolla på mig som om jag var dum i huvudet.
"Liam såklart." Sa Jordan och vände blicken mot honom där han stod vid sitt skåp.
"Han ser väl rätt så bra ut."
"Väl?! Är du helt tappad eller?! Sasha, han ser ut som en Gud." Jag skrattade åt hennes kommentar och stängde mitt skåp.
"Om du nu tycker han är så snygg så kanske du ska bjuda ut honom." Sa jag till henne och slängde väskan över axeln.
"Nja, han är inte min typ." Sa hon och gjorde samma sak.
"Du är ju helt knäpp." Sa jag och skakade på huvudet samtidigt som jag skrattade. Jag la armarna om mina bästa vänner och var på väg till nästa lektion när jag blev stoppad av en hand på min axel. Jag vände mig om och såg Liam.
"Jo.. ehm.. alltså jag undrar en sak." Nästan viskade han fram. Jag märkte hur Jordan och Carro lämnade oss och såg hur Jordan blinkade med ena ögat mot mig, vilket fick mig att diskret himla med ögonen.
"Jo jag undrar bara om du, ja, någon gång.. kanske, skulle vilja gå ut med mig?" Jag såg i hans blick hur nervös han var. Min första reaktion var att jag blev varm i hela kroppen. Jag kände mig glad. Sen såklart så skulle jag se honom. Han stod på andra sidan korridoren med sitt gäng och skrattade. Han blev dock avbruten av ett gäng tjejer som stannade vid dom. Då såg jag hur han la armen på den ena tjejens axel. Casey. Mitt hjärta dog en aning av den synen.
"Sasha?" Liam vinkade med ena handen framför mina ögon och jag kom tillbaka till verkligheten.
"Förlåt, ehm.. ja, faktiskt så skulle det ha varit trevligt." Sa jag som svar på hans fråga. Han log varmt mot mig vilket gjorde att jag började le.
"Var klar på fredag klockan 7, för då kommer jag och hämtar dig." Sa han innan han gick iväg med ett leende på läpparna.