Del 31

213 3 2
                                    

"Jag tycker att vi sticker till mataffären direkt efter skolan och köper en massa gott. Sen kan vi slänga ner alla kuddar, täcken och filtar på golvet och göra det mysigt trots att vi måste plugga." Sa Carro samtidigt som hon stoppade en gaffel full med mat i munnen.
"Det låter som en bra idé. Men ska vi vara hos oss eller dig Sasha?" Frågade Jordan.
"Vi kan väl vara hos er? Dock så får ni skjutsa hem mig för jag vägrar gå hem." Sa jag så båda skrattade.
"Självklart."

Vi satt en stund och åt innan vi insåg att vår lektion började om fem minuter. Vi skyndade oss ifrån matsalen i skratt då detta är så typiskt oss. Vi sprang igenom korridoren med våra böcker i famnen när vi tillslut kom fram till klassrummet, precis i tid för läraren skulle precis stänga dörren. Vi smet in och satte oss på tre lediga platser längst bak. Jag försökte lugna ner min snabba andning samtidigt som läraren började lektionen.

Motivationen för skolan hade jag tappat för längesen, så att fokusera på lektionen var inte det lättaste. Carro såg lika ointresserad ut som jag kände mig och Jordan försökte tappert anteckna vad läraren förklarade.
"Sidorna 97-108 i boken och allt jag har gått igenom idag kommer på provet ni ska göra nästa vecka." Sa läraren precis innan klockan ringde. Jag hörde hur alla i klassen, inklusive jag, suckade högt. Läraren himlade med ögonen åt oss samtidigt som klockan ringde. Alla reste sig upp och packade ner sina böcker i sina väskor innan klassrummet började tömmas på elever.

Jordan, Carro och jag gick tysta mot våra skåp. Jag var den första som sa något när vi öppnade våra skåp.
"Detta suger ju."
"Vad?" Sa Jordan när hon tog ut böckerna till nästa lektion.
"Provet, som om att vi inte har tillräckligt. Alltså, vi drunknar ju för fan redan i uppsatser och annat skit!"
"Jo tack, men sånt fattar inte lärare. Dom vill bara ha hämnd på när dom gick i skolan, så dom förstör våra liv så dom mår bättre."
"Mhm. Fan ta dom." Sa jag så båda skrattade till.
"Kom nu." Sa dom och drog med mig till sista lektionen för dagen.

"Jag är så taggad på allt gott vi ska köpa." Sa Jordan när vi kom ut från lektionen.
"Du är ett jäkla godisfreak." Sa Carro och tog ut sin jacka från skåpet.
"Det kan du ge dig fan på att jag är." Sa Jordan samtidigt som vi stängde våra skåp och gick mot utgången.

"Chilla med kakorna. Vi är tre personer, inte tjugo." Sa Carro när Jordan slängde ner paket efter paket i vagnen.
"Jag kan äta upp dom." Sa hon så jag skrattade. Hon slängde ner ett sista paket i vagnen innan hon försvann runt hörnet. Jag och Carro suckade och följde efter henne.
"Hon är som ett barn." Sa jag.
"Eh ja." Sa Carro och puttade vagnen framför sig. Vi hittade Jordan bland godiset. Hon hade redan en massa påsar i famnen, men hon envisades ändå om fler.
"Hur mycket pengar har du egentligen?" Frågade Carro när Jordan slängde ner alla påsar i vagnen.
"Hemligt." Sa hon och log ett slugt leende.
"Nu går vi och betalar innan Jordan handlar upp hela affären." Sa jag och drog med mig Jordan till kassan. Vi la vara efter vara på bandet innan jag och Carro gick förbi kassan och började packa ner sakerna i påsar. Jordan kunde allt få betala så som hon hade slängt ner saker i vagnen. Nån måtta får det ju vara. Hon blängde surt på oss samtidigt som hon tog upp sitt kort ur plånboken. Jag skakade bara på huvudet och packade ner allt i påsar.
"Okej jag ska sluta äta godis efter idag, usch vad dyrt det blev." Suckade Jordan medan vi gick mot bilen.
"Det tror jag på när jag ser det." Sa Carro och satte sig i förarsätet. Jag satte mig i baksätet med alla påsar medan Jordan satte sig fram med Carro.

***

"Så, titta vad mysigt det blev." Sa Carro när hon slängde sista kudden på golvet. Mitt i deras rum var nu ett hav av kuddar, täcken och filtar. Jag nickade instämmande och satte mig ner och la mina skolböcker framför mig. Carro och Jordan gjorde detsamma. Vi startade våra datorer och började plugga. Vi satt i våra egna världar och skrev som bara den på uppsatsen vi hade i historia.
"Nä nu får vi ta en kakpaus." Sa Jordan efter typ en timme och smällde igen boken.
"Mhm, vänta." Mumlade jag som var mitt i en mening. Bredvid mig hörde jag Carro lägga ifrån sig sin dator. Prasslet från påsen med alla snacks i kom närmre tills det hälldes ut över våra böcker av Jordan. Jag stängde igen datorn och fick en kaka placerad i handen av Jordan.
"Så nu ska vi spendera några timmar med att snacka skit." Sa hon innan hon tog ett stort bett av sin kaka.

Vi stod nu i hallen och tog på våra skor. Jag hängde väskan över axeln innan vi alla tre gick ut till deras bil som skulle ta mig hem. Vi hade börjat plugga igen efter nästan två timmar av skitsnack, koncentrationen hade dock försvunnit så vi gav upp efter ännu en timme. Jag fick sätta mig i baksätet igen för Carro sprang till framsätet då Jordan skulle köra. Innan Jordan ens hade backat ut från deras infart så hade Carro satt på en lista på Spotify full med nostalgilåtar. Hela vägen hem till mig sjöng vi högt med till varje låt.

"Tack för skjutsen! Vi ses imorgon." Sa jag till båda innan jag stängde igen dörren till bilen. Jag letade fram husnyckeln samtidigt som jag såg bilen försvinna ner på gatan. Mammas bil stod inte på infarten och huset var helt nedsläckt, ett tecken på att hon jobbar sent. Jag låste upp dörren och gick in i det kolsvarta huset. Det är faktiskt lite obehagligt att komma hem till ett två-våningshus i mörker. När jag hade tänt lampan i hallen tog jag upp min mobil och som på automatik tryckte jag på hans nummer. Jag satte mobilen mot örat och började knyta av mina skor. Efter tre signaler svarade han.
"Hallå?" Han lät andfådd.
"Hej, det är jag. Vad håller du på med?" Frågade jag samtidigt som jag låste ytterdörren.
"Jag såg att det var du. Vad tror du att jag håller på med?" Frågade han med en skämtsam ton.
"Men usch, lägg ner dina perversa tankar." Sa jag och gjorde ett kräkljud i mobilen. Han skrattade bara.
"Nej men jag hörde att mobilen ringde och den låg i andra sidan av lägenheten så jag sprang." Förklarade han.
"Aha. Har du tid att prata?" Frågade jag samtidigt som jag gick runt och tände varje liten lampa i hela huset.
"Jadå."
"Bra. För du har inget val. Jag är ensam hemma och det är mörkt." Han skrattade i andra änden.
"Mes."
"Aldrig, det blir bara lite ensamt i mörkret." Förklarade jag men han skrattade bara.
"Ska jag komma över?" Även om mitt hjärta fladdrade av hans fråga så var det nog ingen bra idé.
"Det behövs inte. Jag har massa uppsatser och prov jag måste plugga på så jag måste koncentrera mig. Mamma kommer ändå hem om typ en timme." Sa jag och blev lite besviken av mig själv.
"Så du säger att du inte kan koncentrera dig i min närhet?" Frågade han lite stöddigt.
"Få inga idéer." Sa jag och pekade med fingret som om att han stod framför mig. Ännu en gång så skrattade han bara åt mig.

Jag fortsatte gå genom varje rum i huset med Aaron i luren. Jag tände minst en lampa i varje rum. Vi sa inte så mycket till varandra, men bara vetskapen att han var på andra sidan mobilen gjorde mig tryggare. Jag sprang upp för trappan, så jag inte skulle bli tagen av några demoner.
"Vad gör du?" Frågade Aaron.
"Vad?" Frågade jag medan jag inspekterade rum för rum.
"Varför andas du som om att du håller på att dö?"
"Jag må kanske inte ha någon kondition men aldrig att jag kommer låta det göra så demonerna tar mig."
"Du sprang upp för trappan, ellerhur?" Frågade han och jag hörde att han höll sig från att skratta.
"Mobba inte mig." Jag försökte låta ledsen men misslyckades totalt.
"Du är för söt." Jag himlade med ögonen samtidigt som jag stängde dörren till mitt rum.

Jag slängde min väska på sängen och satte mobilen på högtalare. Den låg på mitt nattduksbord samtidigt som jag bytte om från mina obekväma jeans till mjukisbyxor. Jag drog en tjocktröja över huvudet och slängde upp håret i en knut på huvudet. Jag harklade mig och tog mobilen i handen och stängde av högtalare innan jag satte den mot örat igen.
"Jag måste verkligen försöka plugga nu." Sa jag och suckade.
"Okej, lycka till. Ring igen om det är något eller om du vill att jag ska komma över." Sa han och jag kunde nästan höra hur han log. Jag log samtidigt som jag kollade ner på mina strumpor.
"Absolut, ses imorgon." Sa jag och fick ett 'det gör vi' tillbaka innan jag la på. Jag satte mobilen på ljudlöst och la den på mitt nattduksbord innan jag startade datorn och öppnade skolböckerna och började det eviga pluggandet.

V Ä R D E L Ö SWhere stories live. Discover now