V Ä R D E L Ö S

Del 32

~Fredag~

Sista lektionen för denna veckan var nästan slut. Jag satt och trummade med ena handen mot boken samtidigt som jag försökte lyssna på läraren. Carro satt bredvid mig med en rynka mellan ögonbrynen. Jordan var hemma med influensa. Både Carro och jag hade försökt att fatta vad vår mattelärare förklarar hela lektionen, men det är omöjligt. Att anteckna fanns inte ens på kartan, men vi hade försökt för Jordans skull. Hon hade bett oss att förklara allt som hon missade idag, men vi får helt enkelt se hur det går.

Äntligen ringde klockan och alla började packa ner sina böcker i väskorna.
"Äntligen är det helg." Sa Carro när vi kom ut från klassrummet.
"Ja verkligen, fy vilken vecka det har varit." Sa jag och låste upp mitt skåp.
"Jag ska bara slänga mig på min säng när jag kommer hem."
"Det ska inte jag." Suckade jag.
"Varför inte?" Frågade Carro men innan jag hunnit svara kände jag ett par armar slingra sig runt min midja.
"Det var inget." Sa Carro och skrattade lågt. Jag himlade med ögonen och drog mina armar över hans.
"Hej." Sa jag och lutade mig bakåt.
"Hej, är du redo?" Frågade han och lutade sin haka på mitt huvud.
"Japp." Sa jag och vände mig om i hans famn och gav honom en puss. Jag slingrade mig ur hans grepp och slog armarna om Carro.
"Krama om Jordan från mig." Sa jag i hennes öra.
"Det ska jag. Vi hörs sen."
"Det gör vi. Skriv när du är hemma. Älskar dig." Sa jag innan jag släppte henne.
"Detsamma. Älskar dig med." Sa hon och gick mot utgången.

När jag vände mig om såg jag Isaac och Tristan komma gående mot oss. Aaron hade vänt sig till dom och gjorde nåt handslag. Jag stod lite obekvämt bakom och tittade på allt förutom dom. Jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig runt hans kompisar. Skulle jag vara den klängiga flickvännen eller tysta pinsamma flickvännen? Det slutade med att jag höll samma position och förblev det tysta pinsamma flickvännen. Jag stod och vägde på mina hälar samtidigt som jag pillade på mina nagelband när jag hörde Tristan öppna munnen.
"Stå inte där så stelt, du kommer behöva stå ut med oss nu när du dejtar denna idioten." Han slängde armen om Aarons nacke och nästan ströp honom. Aaron puttade bort honom men Tristan bara skrattade. Jag kunde inte låta bli att skratta jag med. Aaron himlade bara med ögonen åt oss men försökte dölja ett leende.

Vi sa hejdå till Isaac och Tristan och gick mot Aarons skåp.
"Jag måste bara ha matteboken, annars kommer jag kugga totalt på provet nästa vecka." Jag nickade och kände hur han tog min hand i sin. Fjärilarna i magen vaknade till liv och jag gick med ett fånigt flin på läpparna bredvid honom.
"Vi måste handla något så vi har mat ikväll, mamma jobbar natt." Sa jag när han stängde sitt skåp.
"Okej, då tycker jag att vi gör det direkt." Sa han och vände sig om mot mig.
"Låter bra." Jag log mot honom och fick ett leende tillbaka. Han tog min hand igen och började gå mot hans bil.

"Om jag går och hämtar kycklingen så hämtar du något att dricka." Sa jag till Aaron samtidigt som jag körde kundvagnen framför mig. Han nickade och försvann på tre sekunder. Jag fortsatte fram till frysdisken där kycklingen var. Efter att jag hade kollat i vad som kändes evigheter hittade jag rätt påse. Jag la ner den i vagnen och kollade runt för att se var Aaron var någonstans. Jag började gå mot drickorna och hörde hans röst. Han skrattade och pratade glatt med någon. Jag rundade hörnet tyst och kände hjärtat sjunka.

Han stod med en flaska cola i handen och pratade med en tjej. En sjukt vacker tjej. Hon hade svart lockigt hår som vilade på hennes axlar. Hennes ögon var isblåa och hennes leende kunde säkert få vilken kille som helst på fall. Jag stod som ett creep och försökte lyssna på deras konversation utan att bli upptäckt, vilket gick åt helvete, för Aaron såg mig. Han log och vinkade åt mig att komma till honom. Sakta gick jag framåt med kundvagnen framför mig och kände hur pulsen ökade.