Kapitel 29 - Today is the day

647 20 9
                                    

Detta har hänt:

Kostas är riktigt snygg men jag känner inte honom, egentligen fattar jag inte varför han vill träffa mig, Engla. Tjejen som aldrig någon bryt sig om.

***************

Äntligen klar, med matten. Jag har fått utegångsförbud efter att jag har sov hos Omar. Och eftersom mamma idiotisk som hon är bestämde att jag skulle börja nian, på en ny skolan, mitt i terminen hade jag ganska mycket mer skolarbete än alla andra. Dessutom har jag lovat mamma att höja min betyg denna terminen och inte nog med det om jag inte sköter sa hon att hon skulle begränsa min tid tillsammans med Omar.

Så är jag nu tvungen att sitta inne och plugga hela den här helgen. Min mobil börjar helt plötsligt vibrera. Det står ett okänt nummer på skärmen, jag blir lite skraj men svarar ändå.

"Hej det är Engla!" Svarar jag.

"Tjena, det är Kostas!" Svarar han och jag sätter andan i halsen "Remember me?" Säger han och jag kan nästan höra hur han ler.

"Ja" svarar jag och himlar med ögonen.

"Ehm, vill du träffas?" Säger han.

Vad är han för typ? Först stalkar han upp mitt nummer och sen vill han träffa mig.

"Tyvärr har jag inte tid, har utegångsförbud och måste plugga" Säger jag och tittar ner på so-häftet som ligger på bordet och bara väntar på att bli läst av mig.

"Jaha, jomen..." Säger han och då hör jag mamma ropa från hallen

"Engla vad gör du? Jag tar din mobil ifrån dig!".

"Ta det snabbt!" Säger jag.

"Jag har inte skrivit alls mycket på uppgiften med biologin i samarbete med kemin, kan inte du och jag göra den tillsammans?" säger han.

Just ja! Uppgiften verkar svår, det blir lättare om vi är två och det är roligare om vi pluggar två, dessutom är ju mamma hemma så inget sånt kommer kunna hända.

"Okej då, du kan komma över!" Svarar jag.

Jag smsar min adress till hans nummer och efter tjugo minuter är han här. Jag har plockat fram min bok som vi fått lånat från skolan speciellt för det här arbetet. Jag leder honom till "kontoret" där jag sitter och pluggar.

Han sätter sig ner på stolen brevid min stol och flyttar snabbt närmare mig.

"Bara för att klargöra för dig, jag bjöd inte över dig för några intima handlingar" säger jag stelt och flyttar mig åt sidan.

Kostas bara skrattar.

"Men gillar du vad du ser då?" Svarar han och böjer sen över mig.

Vad är det han inte förstår. Jag säger inget men när han böjer dig ännu längre fram och hans ansikte kommer ännu närmare mitt.

"Vad är det du inte förstår?" Skriker jag och flyger upp från stolen.

"Tare lungt, jag skoja bara" säger han och flinar mot mig.

"Skojar, skojar, SKOJAR" skriker jag.

Han bara sitter roat på sin stol och ler mot mig. Vad är hans problem?

"Vad är ditt problem?" Säger jag.

"Att jag inte har blivit färdig med arbetet" svarar han.

En suck lämnar mina läppar och jag sätter mig på andra sidan bordet så vi kan börja arbetet. Vilket handlade om, väldigt passande. Preventivmedel och deras kemiska påverkan på kroppen.

Utan Dina Andetag - The Fooo NovellWhere stories live. Discover now