Tillsammans är vi starka

Kapitel 42

°Emmas perspektiv°

Oscar har blött ner hela min axel, men jag bryr mig inte. Han behöver mig här och nu. Inte sen, utan nu. Jag släpper lätt på kramen och kollar honom i ögonen. Jag ler försiktig och det gör han också, han torkar bort tårarna i ögonen och jag kramar honom en gång till innan jag tar honom till soffan. Han sätter ansiktet i händerna och jag stryker lugnade hans rygg.

”allt kommer bli bra Oscar, jag lovar” säger jag och han kollar upp en kort stund innan han sätter händerna för ansiktet igen. Jag suckar och ställer mig upp, går bort till köket, hämtar en kaka och stoppar in den i Oscars mun. Han kollar chockat upp på mig och jag skrattar.

”du behöver de, ät nu” säger jag och han biter av en bit och tuggar. Jag ler och sätter mig ner igen. Efter att kakan är uppäten, kollar han på mig.

”sa ju att en kaka kan laga sår” säger jag och han skakar på huvudet.

”nej, det är inte kakan, det är du” säger han och pussar min panna innan han går upp för trappan och in i sovrummet. Jag suckar lyckligt, han tog det ganska bra ändå. Jag ställer mig upp och går bort till köket där Felix och Lea står. De pratar på och jag hoppar upp på diskbänken. Jag gungar benen fram och tillbaka och kollar ner i mitt knä. Felix låter sur. Inte nu igen. Jag hoppar ner från bänken och sträcker mig efter kakburken. Jag tar ut två kakor och stoppar in dom i deras munnar båda kollar förvirrat på mig och jag suckar ännu en gång.

”ät upp dom, sedan kollar ni varandra i ögonen och säger förlåt, ni ska inte bråka” säger jag och de äter upp kakorna. Efter åt, säger det förlåt och kramar varandra.

”mhe, kyssen då? Kom igen, se så. Kyss henne” säger jag och Felix skrattar men gör som jag säger och kysser Lea på läpparna. Jag nickar nöjt och går sedan bort till Ogge som sitter i soffan med sin telefon. Jag tar den och han kollar frågande på mig.

”vad var det bra för?” säger han och jag skrattar.

”för dig, hitta på nått, ut och lek” säger jag och han ställer sig upp, drar lite lätt upp byxorna och pussar mig på kinden.

”okej då, men ge mig min mobil” säger han och jag skakar på huvudet.

”då får du ta mig först” säger jag och springer i väg. Men innan jag vet ordet av det lyfter Ogge upp mig bakifrån och jag sparkar för fullt för att komma loss.