Full fart och titta inte bak (+18)

2.0 L E Y L A

Hedda och Nicko delar på samma hjärna. Jag är helt övertygad om det. För det första har de likadana tomteluvor på sig. De med de rosa LED-lamporna.

För det andra dröjer det inte länge innan de båda har lockat fram en basketboll och snabbt organiserat en spontan basketmatch mitt under festligheterna.

Deras gemensamma uppmaning ekar genom lokalen när de entusiastiskt bjuder in alla att delta.
"Det blir en blandad tävling, inget av det där traditionella 'killar mot tjejer' här. Ärligt talat, så skulle tjejerna bara köra över oss!", utropar Nicko. Bredvid honom nickar Hedda med ett självsäkert leende, som om hon redan förutser segern. "Jag tar ledningen för det ena laget, och Hedda tar det andra. Let's go!"

Musiken fortsätter att pumpa i bakgrunden, och några av våra vänner ansluter sig till lagindelningen, medan andra glatt fortsätter att dansa och skoja.

Plötsligt känner jag Adams arm runt mina axlar, hans nick mot Nicko är som en tyst överenskommelse att vi skulle samarbeta i denna tävling. Men Hedda har andra planer. "Inte en chans, Adam. Leyla är min!" Hon gör sin röst hörd över musikens basgång, och jag kan inte hjälpa men att le mot Adam innan jag hoppar över till Hedda och ger henne en high five.

"Se till att inte göra bort dig nu," ropar jag över till Adam med en retsam ton när han rör sig mot Nickos samlade skara.

Han svarar med ett skalkfullt leende, "Se bara till att du inte snubblar, Leyla." Hans ord får mina kinder att hetta till medan han skrattar, fullt nöjd med den rodnad han framkallat.

Snart har de två lagen formats, och kaoset av en match är i full gång. När jag säger "match" menar jag inte en vanlig basketmatch. Ungefär femhundra regler bryts, och fler ligger på golvet än de som faktiskt försöker spela. Den dundrande musiken från högtalarna blandas med ljudet av glada rop och skratt som fyller baskethallen när alla springer runt och försöker göra kreativa skott och absurda dribblingar. Det är galet. Det är underbart.

Jag ger Adam lekfulla blickar eftersom han är det enda jag ser i kaoset av rörelserna och rösternas virrvarr. Mina ögon glider över hans uppknäppta marinblåa skjorta och svarta jeans. När våra blickar möts, biter jag mig i läppen. Han är otroligt snygg.

"Leyla!" utbrister Hedda, och jag hinner nätt och jämnt ta emot passen från henne.

"Visa dem vad du kan!" uppmuntrar Adam, trots att han spelar i det motsatta laget.

Jag gör några snabba dribblingar och skickar bollen i perfekt bana mot korgen.

Men jag missar.

"Retur!" Starka händer griper genast tag i min midja, och jag känner hur Adam lyfter upp mig på sina axlar. Mitt skratt fyller luften när jag tar skottet igen, och bollen dundrar in i korgen!

"JAAA!" Ropar jag och skakar av skratt när bollen swishar genom nätet. Adam släpper försiktigt ner mig och pussar min panna.

"Din jävla förrädare!" skriker Nicko.

"Jag är bara lojal till min tjej!" utbrister Adam tillbaka, hans ögon glittrar av upptåg medan han blinkar åt mig. Jag kämpar med känslan som brinner inom mig, att kyssa honom och inte sluta.

Så jag ställer mig på tårna och viskar i hans öra,
"Ska vi smita härifrån?" I ett ögonblick är Adam i rörelse, hans steg snabba och beslutsamma mot utgången.

"Kom igen då!" Utmanar han över axeln, och vi småspringer skrattande genom korridorerna tills vi slutligen når ett omklädningsrum. När vi kommer in i det tomma rummet kastar vi en snabb blick omkring innan vi slår oss ner på en bänk längs med ena väggen. Andfådda och leende fyller våra upphetsade andetag rummet.

"Tror du de märkte något?" viskar jag medan jag försöker dämpa mitt skratt.

Adam möter min blick med av allvar och hetta. "Strunt samma. Låt dem ana. Jag kan inte vänta en sekund till"

Ett brett leende spelar på mina läppar när jag lutanr mig in mot honom. "Kom hit," viskar han med en röst så hes att den väcker en orolig längtan inom mig. Jag nickar och klättrar varsamt upp i hans famn. En storm av känslor virvlar i mitt bröst när jag vilar mitt huvud mot hans, och jag känner hur hans armar drar mig närmare.

"Jag är så glad att du är här" andas jag fram i en knappt hörbar viskning.

Han svarar inte, men hans blå ögon blixtrar till. Mitt hjärta hoppar till och med en hand under hans haka lyfter jag på hans ansikte och kysser honom. Någonting frigörs inom honom, för på en sekund griper han tag i mina lockar och kysser mig med allt han har. Han förtär mig, river isär mig. Jag vet inte om jag stönar, kvider eller bönar efter mer. Jag vet att drivs av känslor som jag inte förstår, och jag är villig att ge honom allt jag har.

Min hand glider över hans bröstkorg, ner till hans vältränade mage, och långsamt smeker jag den hårda konturen av hans kropp. "Helvete, Leyla," grymtar han. Jag fortsätter att kyssa honom ivrigt samtidigt som min hand pressas mot hans byxor. Han spänner sig och hans andning blir tyngre.

Mina läppar letar sig längs hans käkben, ner mot hans hals där jag biter honom. Hans händer är fasta runt mina lår, och jag känner hur han drar mig ännu närmare. Med en rörelse knäpper jag upp de sista knapparna av hans skjorta och lutar mig framåt. Min tunga glider över hans vältränade magrutor.

"Leyla..." hans röst är en hes flämtning, och hans ögon mörknar. Han drar ner mig i ett stormande hav av desperation.

"Låt mig, jag har velat göra det här. Jag har tänkt på det så många gånger" ler jag tillbaka och sjunker ner på knä framför honom.

Tyngden av hans blick vilar på mig när jag långsamt och med en försiktig hand rör vid honom.

"Du är så vacker, älskling. Du är det vackraste jag vet," viskar han ansträngt, och jag känner hur mina kinder omedvetet hettas till. Mina läppar fortsätter ned till hans byxlinning. Jag tar ivrigt ner hans gylf. och när Adam knyter sina fingrar i mitt hår låter jag mina läppar omsluta honom. Jag sväljer honom, tar in så mycket jag kan.

"Nästan...Lite till, älskling," säger han uppmuntrande och skjuter sina höfter framåt. Med beslutsamhet tar jag honom ner så långt som jag bara kan. Adam trycker armbågsvecken mot sin mun och jag ser hur han sakta förlorar det. Hur han långsamt skingras av mina läppars plågande. Bara att se honom utan kontroll får blodet att pumpa i ådrorna.

Jag gör det här. Det är jag som får honom att känna så här. Mitt hjärta dunkar hårt mot bröstet när jag ser hans blonda hår stå ut åt alla håll, hans hastiga andetag och svettpärlorna som bryter ut i pannan. Det får mig alldeles knäpp. Han kan vara det mest iögonfallande jag har sett. Våra ögon låser fast sig i varandra,

"Fuck, Leyla..Jag-" Hans röst är plågad, ansträngd och bortom all förnuft. Min hand når ner till mina ben och då svär han högt. Hela kroppen skälver.

"Rör dig själv," befaller han, och jag stönar. "Jag kommer..." frustar han, och jag sväljer, känner mig mer levande än någonsin.

Adam lyfter mig upp i hans knä igen, och hans ögon utstrålar en överväldigande kärlek. "Jag hoppas du vet att jag älskar dig," säger han medan jag drar mina fingrar genom hans hår och rufsar till det ännu mer.

"Det är självklart att du älskar mig, kolla bara på mig," svarar jag samtidigt som jag drar upp hans gylf med ett oskyldigt leende.

"Och jag älskar dig," lägger jag till mjukt och låter mina läppar möta hans i en kyss.