"Ska vi alltid träffas såhär?" Frågar han roat.
Jag känner hur det sticks till i mina kinder innan jag harklar mig och sätter armarna i kors. Fortfarande brinner mina kinder och jag biter mig i läppen.
"Ska du aldrig lära dig att inte rycka upp dörrar?" Frågar jag tillbaka. Adam Strid höjer på ögonbrynet.
"Vänta, vänta hur är jag den skyldiga? För att om jag minns rätt så var det du som sprang in i mig och du som höll på att göra exakt samma sak just nu" Jag vänder mig om och går iväg. Jag behöver inte stå och snacka med honom.
Svenne killen envisas med att följa efter.
"Inget och säga?" Frågar han och jag vänder mig om. Så snabbt, att jag nästan tumlar in i honom igen. Andan fastnar i halsen. Adam ler.
"För att vara en grym spelare är du rätt osäker på dina fötter" jag himlar med ögonen åt hans kommentar. Jag vet att jag är klumpig, men ändå. Han behöver inte direkt påpeka det.
"Kan du sluta le? Det är rätt irriterande" svarar jag och möter hans blåa ögon igen. Adam Strids leende växer.
"Ska vi lira en omgång?" Frågar han och kastar över basketbollen i hans hand. Jag fångar den. Jag vill le för att leendet på hans läppar är fånigt men jag biter tillbaka det. Jag är inte den som faller för hans charm.
"Jag kommer att krossa dig" Säger jag. Han kliver tätt inpå mig.
"Fall inte bara" viskar han, min anda stannar & han rycker bollen ifrån mina händer.
"Idiot!...Du kommer ångra dig" Varnar jag honom och möter hans retande blick.
"Bevisa det" han spurtar med bollen och jag springer efter.
***
När vår match väl börjar tänker jag på Adam hur han vissa gånger klivit närmare mig och distraherat mig. Jag slår undan tankarna, eller jag försöker men det är svårt när han sitter vid läktaren och tittar på matchen.
Jag spurtar efter bollen och den är i våra händer på nolltid. Det andra laget förlitar sig mest på deras femma, femman tar passningarna och skottar. Idag skulle det inte bli så mycket skottande.
Jag rycker bollen och springer mot andra planhalvan, passar Selma som dribblar förbi femman och sätter bollen.
Som hastigast kastar jag en blick på Adam, han möter min blick och på något sätt känns det som om vi utbyter någon hemlighet mellan oss.
Jag hade rent utsagt satt flera mål när jag körde mot Adam men det hade absolut inte varit enkelt.
Det tar på min stolthet att erkänna det. Men Adam Strid kan spela.
"Leyla!" Ropar Minna men det är försent när jag har missat hennes pass. Jag biter mig i läppen och springer.
***
CZYTASZ
Full fart och titta inte bak (+18)
Dla nastolatków"Jag är inte din tjej Adam" klargör jag bara så att han vet att vi inte är exklusiva eller något. Men Adam ler djärvt, "Du kommer alltid vara min tjej Leyla" Två motstående basketlag. Leyla är en flamma och Adam är den som älskar att leka med elden...
