De kommande träningarna är effektiva. Jag är fokuserad. Varje gång jag dribblar med bollen ser jag Dennis och Leyla. Frustrationen reser sig inom mig och jag är ostoppbar.
Jag hade börjat gilla Leyla. Ville få hennes nummer och gå ut med henne. Hon var fin och hon hade en flammande eld som jag fastande för. Jag borde ha vetat bättre.
Istället betedde jag mig som en mes. Sprang efter en henne som en idiot.
Gabbe passar bollen till Lukas G men han missar den.
"Vad håller du på med?! Är du helt efter?!" Vrålar jag.
"Varför skriker du?" Frågar Lukas G och jag går emot honom.
"Du tar det inte seriöst. Du bara slappar och nu går bollen till de andra!"
"Det är bara en träning, Adam. Lugna ner dig" Säger han men jag spänner mina knytnävar.
"Vadå lugna ner dig! Sluta bete dig som en idiot!" Nu kommer de andra och bildar en ring kring oss.
"Grabbar sluta hetsa er!" Det är Anton som kommer i mellan oss och han ser på oss med en allvarlig blick.
"Ni vet bättre än att börja slåss"
Lukas G frustar,
"De är Adam som beter sig som ett kukhuvud"
"Käften!"
Då hörs visselpipan och vi alla vänder oss mot Pelle som joggar ned från läktaren,
"Jag gav er fem minuter till att försöka lösa det mellan er. Adam stick ut. Jag vill inte se dig här"
Jag vill skrika på allt och alla.
Blodet kokar.
Jag vill slå någonting. Hårt.
Istället griper jag tag i min väska och stormar ut från hallen. Min kropp är på helspänn.
Vafan håller jag på med? Jag kan ju inte ens bete mig. Beter mig fan som en hormonell tonåring som inte vet bättre. Fan!
När jag sätter mig i bussen andas jag ut. Lugnar ned mig.
Lukas G fick ta smällen. Han fick ta smällen av att jag är sårad. Av att Leyla och Dennis tillsammans sårar mig. Jag får ont att andas.
För första gången i mitt liv fick en tjej mitt hjärta att bulta hårt, hon fick mig att känna mig levande men Leyla är inte min. Hon kan inte bli min. Hon är med Dennis, Jävla Dennis!
"Nämen, är det inte Adam?" Jag sneglar upp. Den ljusa rösten känns bekant. I nästa sekund ser jag blont hår och blåa ögon.
"Hej, Sara. Hur är det?" Frågar jag och drar in henne i en kram.
"Du vet. Basket hit och dit. Det är allt jag bryr mig om" jag skrattar. Ja. Jag vet.
"Det var länge sen vi sågs" säger jag sedan och hon ler. Min grej med Sara är inte så djup. Vi snackade förra sommaren men när lovet var slut så tappade vi liksom kontakten.
Vi kanske borde börja snacka, igen. Jag är dum om jag missar chansen. Dessutom, så har vi basketen gemensamt.
På planen är Sara motsatsen till Leyla. När Leyla är som en flammande eld är Sara som en isig snöstorm. Men Norsborgs damlag utklassar enkelt Saras Abrahamsberglag.
Varför tänker jag på Leyla?
"Ja, det var det. Förresten, jag har en ny snap. Lägg till mig" mina tankar skingras och jag lägger till henne.
"Jag ska av här. Jag hör av mig" Sara vinkar glatt. Det här är en början. En början på ett nytt kapitel.
YOU ARE READING
Full fart och titta inte bak (+18)
Teen Fiction"Jag är inte din tjej Adam" klargör jag bara så att han vet att vi inte är exklusiva eller något. Men Adam ler djärvt, "Du kommer alltid vara min tjej Leyla" Två motstående basketlag. Leyla är en flamma och Adam är den som älskar att leka med elden...
