Full fart och titta inte bak (+18)

2.0 L E Y L A

Det är för mycket som händer. För mycket tankar och känslor. Jag anstränger mig. Försöker hålla min självbehärskning i schack men Adam sätter allting ur balans. På bara någon sekund slänger jag armarna kring hans hals och kysser honom hårt.

Han svarar instinktivt och kysser mig med samma vanvettiga raseri. Ilsket och hett och obehindrat. Girigheten i hans läppar tänder min längtan ännu mer. Jag kör in fingrarna i hans hår och drar. Känner hans leende mot mina läppar och innan jag hinner reagera så tar han i mina höfter och tvingar mig att backa. Jag känner hur min rygg trycks upp mot dörren och så stannar han upp. Jag gnyr till utan att kunna hindra det.

"Är du säker? Vi kan sluta. Säg det bara. Det är okej" Så många ord på så få sekunder och han andas tungt och häftigt. Hans hår är rufsigt och läpparna svullna men ändå tänker han på mig. Ändå är det viktigaste för honom att försäkra mig om att det är okej om vi inte fortsätter. Jag blir snurrig. Vet inte vart jag ska ta vägen men jag vet att jag vill vara här. Med honom. Jag vill att Adam stadgar mig.

"Jag vill" jag låter nästan ängslig och jag ser lättnaden i hans ögon. Han klämmer till min midja för att visa att jag ska hoppa upp och när mina ben lindas kring hans höfter känner jag allting. Hans hårda muskler mot mina bröst, hans armar och breda axlar under mina händer. Hans händer som trycker upp mina lår. Hela kroppen sjunger till en melodi som han spelar.

"Adam" stönar jag lågt när hans tunga smeker min. Det brister för mig. Alla murar som jag har byggt upp omkring mig fallerar en efter en. Allt jag kan är hans namn och de känslor som exploderar inom mig. Han gör mig galen på det bästa sättet.

"Helvete, Leyla" grymtar han och fördjupar kyssen. Tar mer och mer. Som att han väntat och längtat på att beslagta allting inom mig. Han kysser mig och gör mig till sin. Jag förlorar mig själv i kyssen. Förlorar allting i den här kyssen.

Hans läppar lämnar mina och han börjar kyssa min hals. Jag borrar naglarna i hans rygg. Kan inte hejda det. Vrider mig. Sluter ögonen. Hela jag har kastats in i en orkan och jag kan inte styra det.

"Så fucking fin" mumlar han och fortsätter sin tortyr på min hals. Sveper med sin tunga. Fläktar. Suger hårt. Jag kvider. Kippar efter luft..Jag börjar gnida mig mot honom och då svär han högt.

"Du kommer döda mig hjärtat" säger han ansträngt. Hans ögon är mörka och det rycker till i mina läppar.

"Jaså?" Frågar jag oskyldigt och leker med hans hår. Han suckar och ger mig en sista pinande kyss som om han inte får nog av mig. Av oss.

"Sluta aldrig le, okej? Jag älskar när du ler" viskar han och smeker min läpp med tummen. Kinderna gör så ont av hur stort jag ler och någonstans varnar en röst mig att inte svepas in i allt det här. Att jag borde vara mer förnuftig men det här är Adam. Jag har aldrig varit klok när det gäller honom.

"Det här är fel, Adam" säger jag utan övertygelse.

"Det känns inte fel, Leyla" svarar han självsäkert och jag känner hur blodet rusar upp i mina kinder. Jag blir tvungen till att luta tillbaka huvudet mot dörren för att kunna hämta andan och hela tiden är jag medveten om hans blick på mig.

"Vi kan inte bara förhasta oss.." börjar jag säga utan att titta på honom.

"Vi gör vad du vill. Så länge du bara ger mig en chans" Det kniper i magen. Jag vill vara med Adam. Det är ingen tvekan om saken men samtidigt vill jag skydda mig själv. Från honom.

Jag suckar ljudligt och låser ögonen i hans igen.
"Vi tar en dag i taget?"

"Vad du än vill" säger han igen. Han är så säker. Så säker på att det här ska funka och att ingen kommer såras. Jag vill tro honom.

"Jag är inte din tjej Adam" klargör jag bara så att han vet att vi inte är exklusiva eller något. Jag är inte redo för något sånt. Han är inte heller redo.

Men Adam ler djärvt,
"Du kommer alltid vara min tjej Leyla"