2.0 L E Y L A

44 3 0
                                    


Jag står i hallen, men mina tankar är någon helt annanstans. Vi hade vaknat upp tillsammans, inbäddade i den mjuka morgonsolen som strålade in genom fönstret. Jag kunde känna hans beröring på min hud och höra hans viskningar i mitt öra. Jag kunde inte sluta tänka på hur det kändes att vara så nära honom. Hans kropp som var så varm och stark, och hans giriga och passionerade kyssar. Jag kunde inte sluta le. Inte heller sluta rodna.

Och jag längtade efter honom. Hur sjukt är det? Är det verkligen normalt att bli såhär beroende av någon? Jag längtade efter att känna Adams armar runt mig, hans läppar mot mina och att få höra hans röst. Jag behöver hjälp. Det kan inte vara okej att gå runt och känna såhär. Som att hjärtat blivit tio gånger större och inte vet vad det ska ta sig till. Jag var för upptagen med att tänka på honom att jag inte märkte hur Hedda hade vandrat över till mig.

"Du har fått en hjärnskakning och kan inte tänka klart" konstaterar hon och andas tungt. Jag blinkar till och tittar oförstående.
"Elleeeer, så handlar det om en viss kille från Stockholm?" Jag biter mig i läppen och Hedda spricker upp i det mest djävulska leendet.

"Jag vill veta allt Leyla! Hur vågar du undanhålla information från mig?!" frågar hon anklagande, och nu skrattar jag.

"Kan vi gå tillbaka till att träna layups?" Säger jag istället, eftersom jag inte kan formulera en enda sammanhängande tanke kring Adam.

"Absolut, men efter att vi har svettats som grisar för att vår tränare vill döda oss. Efter det ska du och jag hänga. Länge!" Jag skakar på huvudet och drar till hennes blonda hästsvans för att hon ska stanna upp.

"Men inte...De andra, okej? Jag tror jag vill hålla det lite för mig själv?" Jag hoppas hon förstår vad jag menar. Att jag inte är redo att prata om det än. Det känns fel att jag inte kan slänga mig ur att jag är så förjävligt kär i honom. Att jag vill hemlighålla det? Adam är inte en hemlighet för mig. Han är allt. Men jag är fortfarande orolig. Jag vill bara inte förstöra det vi har. Det är fortfarande för skört.

Heddas ögon blir mjuka. Hon vet om Adam och hur mycket han betyder för mig.
"Såklart. Men om du inte vill att folk ska ställa frågor får du fan försöka sätta bollen i korgen" Jag spärrar upp ögonen. She did not!

"Jag kan sätta fler bollar än dig, blundandes!" Utbrister jag och springer ikapp henne till andra planhalvan.

"Du kan ju försöka" Säger hon leendes och passar över bollen. Jag flinar mot henne och sätter igång. För stunden försöker jag bara tänka på korgen och inget annat.

***

"Han är ju dödskär i dig Leyla? Allvarligt talat, han skulle plocka ner stjärnorna från himlen för din skull" säger Hedda och jag tar generat en klunk från min islatte.

"Jag vet det" säger jag frustrerat. "Jag menar bara att jag är försiktig. Att prata om honom, att berätta för de andra att vi är tillsammans. Att göra det verkligt på det sättet känns...Det känns som att jag riskerar att förlora allt. Förlora honom"

"Jag förstår" säger Hedda och nickar.
"Men du kan inte hålla tillbaka dig själv? Du vill ju vara med honom. Du är bara rädd för hur alla omkring kan påverka er" hon lägger en hand på min arm.

"Du kan inte kontrollera allt. Vissa saker måste man bara stå ut med. Tillsammans. Det kommer stärka er"

Jag tar ett djupt andetag och säger: "Jag vet. Jag måste släppa mitt katastrof tänkande"

Hedda ler, "Det är så kul att vi båda har förhållanden nu. Nu kan jag snacka skit om Nicko och du om Adam. Jag älskar det!"

"Tror du de snackar om oss?" Frågar jag.

"De är grabbar. Det enda de tänker på är oss. Fast helt ärligt Nickos PS5 har blivit min största konkurrent. Han har rört konsolen mer än vad han har rört mig den här veckan!" förklarar hon förfärat och jag skrattar högt.

"Förresten, Nicko har frågat om dig. När vi var ute och klubbade såg han hur Adam tittade på dig och han drog slutsatsen helt själv"

Jag lutar mig tillbaka i soffan och rycker på axlarna,
"Det är okej om du berättar. Han är ju nära Adam. Så Adam kanske också berättar för honom"

Hedda nickar och tar en klunk av sin gröna, avskyvärda dryck.
"Fattar inte hur du kan dricka gräs i flytande form" säger jag.

"Matcha är det bästa som har hänt mänskligheten!"

"Du behöver hjälp"

"Och du behöver få en orgasm, för du är så bitter"

Full fart och titta inte bak (+18)Donde viven las historias. Descúbrelo ahora