Två dagar senare, fredag, polishuset (16:34)
Det knackar på dörren till Alex kontor. Hon lyfter blicken och nickar mot Oskar.
"Du ska med på AW sen va?" Säger han glatt när han öppnat dörren. Hon funderar. Hon har ingen lust att umgås med Josef utanför arbetstid. Inte med någon alls, helt ärligt.
"Kom igen nu! Josef ska också med!" Försöker han, som att det skulle göra det bättre. Hon ser på honom både tveksam och skeptisk.
"Vi räknar med dig nu, var där vi brukar vid 19:30." Säger han tillslut. Hon skrattar till.
"Okej då." Svarar hon och ler tacksamt.
"Yes!" Säger han och gör en skämtsam segergest innan han går ut. Hon skrattar.
Ungefär två timmar senare
Alex är hemma och har duschat. Hon har bestämt sig för att faktiskt gå dit. Varför? Det vet hon inte. Men hon anstränger sig verkligen för att göra iordning sig. Hon duschar, rakar sig, blåser och lockar håret, sminkar sig mer än vanligt. Allt det där bara för en liten AW med folk hon träffar varje dag. Men av någon anledning kände hon verkligen för att göra sig fin. Hon gör det för sin egen skull, hon vill känna sig fin. Men när det kommer till kläderna tar hon helsvart, vilket hon ändå oftast brukar. Där känner hon inte för att göra något extra. Som sagt, hon vill känna sig fin. Och det gör hon i helsvart.
När hon är klar tar hon på sina boots med lite högre klack än vad hon brukar och sin svarta, långa kappa. Hon tar en lite mindre väska och drar över sig. Nu är hon helt klar. Hon ser sig snabbt i spegeln, går ut och låser efter sig, sedan börjar hon gå. Egentligen hade hon kanske velat åka bil men det är inte så långt och någonting i henne vill dricka alkohol ikväll. Hon gör ju faktiskt inte det så ofta.
Tjugo minuter senare
Alex är framme och trotts att hon är tidig är resten av gruppen redan där. Hon hänger av sig sin kappa innan hon går till det lilla bordet med höga stolar som dom valt. Direkt känner hon Josefs blick men hon gör allt för att undvika att möta den.
"Hej!" Säger hon bara och sätter sig bredvid Oskar. Alla ler välkomnande.
"Hej! Vad roligt att du kom. Vi blev nästan oroliga!" Svarar Jenny snabbt med ett skratt.
"Jag var inte orolig! Jag är så bra på att övertala folk!" Säger Oskar snabbt. Alla skrattar och Alex nickar instämmande.
"Jag kan gå bort och beställa då, vad ska alla ha?" Säger Josef plötsligt. Fan. Alex skulle ju inte prata med honom.
"Alla börjar väl med en öl eller?" Säger Oskar till hennes räddning. Hon skrattar kort med en nickning. Skönt, då behöver hon inte säga något. Hon möter inte ens hans blick.
Två timmar senare
Nästan hela gruppen är fortfarande kvar, det är bara Ayda som behövt gå hem hittills. Alex har väl lyckats helt okej med att inte möta Josefs blick och det känns inte som att han har kollat på henne allt för mycket. Jenny och Oskar pratar på som bara den under tiden som Josef och Alex mest fyller i med små skratt. Alla har druckit rätt så mycket nu. Mer än dom brukar iallafall, kanske mer än vad dom borde också. Alex känner att det kanske börjar bli dags för henne att lugna ner sig med alkoholen. Men på samma gång känner hon för att dricka ännu mer. Hon älskar känslan av att fly verkligheten och sluta känna för en stund, tyvärr. Det är just av den anledningen som hon inte dricker så ofta, hon är livrädd att råka bli fast och försvinna i känslan. Men idag ska det väl gå bra? Hon behöver bara få slappna av lite och sluta låta orden Josef sa gnaga i henne så fort hon ser honom.
"Vi tar väl en varsin shot va?" Säger Josef plötsligt. Alla blir lite tveksamma.
"Det är klart att vi ska!" Säger Oskar tillslut. Jenny och Alex nickar mest leendes. Sedan försvinner Josef iväg en stund.
"Alex?" Säger Jenny då högt på grund av ljudvolymen i lokalen.
"Är det något med dig och Josef eller? Ni pratar ju inte!" Frågar hon. Alex blir lite ställd med försöker dölja det så gott hon kan.
"Jaha, nej det är inget!" Säger hon lika högt tillbaka.
"Om du säger det så!" Svarar hon och höjer händerna i luften. Precis då kommer Josef tillbaka och placerar ut fyra shots på bordet.
"Någon som kan en visa?" Frågar Oskar med ett skratt. Alla skakar förvirrat på huvudena.
"Vad dricker hunden ur?" Ropar han då högt.
"Skål!!" Ropar alla tillbaka och vänder botten upp på sina rätt så stora shotglas. När alla svalt brister dom ut i skratt.
"Den var bra." Säger Alex och sätter en hand på Oskars axel. Han skakar på huvudet.
"Nej, men det var det bästa jag hade."
En timme senare
Det har kommit mycket mer folk nu, fler som festar. Ljudvolymen blir bara högre i takt med musiken. Det går knappt att prata med varandra längre.
"Nu dansar vi!" Ropar Jenny plötsligt och ställer sig. Alex, som fått i sig ännu mer alkohol, ställer sig glatt upp med henne. Oskar reser sig motvilligt.
"Kom igen Josef! Jag fick ju med Alex!" Nästan skriker Jenny. Han ser tveksam ut.
För första gången möter Alex Josefs blick. Har hon överdrivit om allt? Skit samma om hon är lite kall.
"Kom nu!" Ropar hon och ler. Han ser förvånat in i hennes ögon. Det känns faktiskt bra nu.
"Okej då." Säger han och går med dom ut mot dansgolvet. Musiken är hög och eftersom att det är mest 70- och 80- talister där så är det mycket musik ifrån den tiden. Stämningen är på topp. Glad. Alex dansar, sjunger med och skrattar. Så här kul har hon inte haft ute sedan hon var tonåring. Hon till och med sjunger tillsammans med Josef, men drog sig snabbt undan så fort han kom för nära. Han ska inte tro att det var okej, eller?
En stund senare märker Alex plötsligt att Jenny och Oskar inte syns till längre. Däremot ser hon Josef. Han möter direkt hennes blick. Hur desperat är han egentligen? Och hur starka är hans känslor för henne? Hon går mot honom och känner hur hon vinglar till. Hon har druckit alldeles för mycket. Även Josef förmodligen som direkt är framme och tar tag i hennes midja. När han kommer på sig själv och ska dra bort händerna sätter hon sina händer på hans och håller kvar dom på hennes midja. Han tittar upp i hennes ögon och dom står närmare varandra än hon trodde. Allt i henne pirrar. Suget efter hans närhet tar över.
"Kom!" Säger hon högt och tar hans hand.
Alex drar med Josef ut utomhus och bakom själva stället. Josef följer efter, dom båda är rätt så vingliga men främst Alex i sina höga klackskor. När dom lyckats komma undan allt folk stannar hon upp och lutar sig bak mot väggen. Han ställer sig nära med händerna på hennes höfter.
"Förlåt, Alex. Du? Jag menade verkligen inte det jag sa. Jag är bara så sjukt kär i dig och du gillar inte mig..." Börjar han sluddra fram. Hon nickar och biter sig i läppen. Då lutar han sig ner mot henne och kysser hennes läppar. Kyssarna är stora och intensiva. Inte speciellt bra med tanke på att båda är väldigt berusade. Och trotts att Alex är full så vet hon att hon kommer att ångra sig sen.
Josef sätter en hand på Alex lår och tar upp det mot sig, hon trycker sig snabbt mot hans kropp. Josef kysser henne ner på halsen och ända ner mot hennes bröst. Hon stönar lätt och han kysser hennes läppar igen. Alex har fortfarande sitt ben stadigt runt honom tills han försiktigt tar ner det och släpper hennes kyss.
"Vänta där! Jag ska hämta våra jackor!" Säger han högt och går tillbaka igen. Alex står kvar. Ensam, berusad och förvirrad.
