åtta

3.6K 104 8
                                    

~fredag~

Jag ligger i soffan och halvsover efter en tuff första vecka i skolan med mycket läxor. Inte något jag är van vid.

Jag börjar ångra att jag sa till farmor och farfar att jag ville följa med till deras kompisar idag. Vad ska jag göra där liksom? Bara för att det finns andra ungdomar där kommer de väl inte vilja prata med mig?

Men jag antar att jag borde gå dit ändå..

*

Nu står jag bakom farfar och väntar på att dörren till ett väldigt stort, gråvitt hus ska öppnas.

När den väl gör det står det en man med skägg där och ler stort.

"Hej! Välkomna!" säger han glatt.
"Tack", säger vi och går in.
"Lars heter jag", säger han och sträcker fram handen till mig.
"Melissa, trevligt att träffas", ler jag artigt.

Han verkar vara väldigt snäll.
Vi går in i ett vardagsrum där massor av människor är samlade. Många gamla sitter ner vid ett långt, dukat bord men de flesta står upp och pratar med varandra.

Jag kollar mig omkring men ser ingen jag känner igen.

Farmor och farfar går iväg och börjar hälsa på folk och jag vill inte verka otrevlig så jag följer efter. Det blir väldigt många att skaka hand med.

"Hej, Carina", säger en kvinna och ler stort när jag skakar hennes hand.
"Melissa", svarar jag och ler tillbaka.
"Jag är Lars dotter!"
"Okej, jag är barnbarn till dem", säger jag och nickar mot farfar och farmor som stannat hos några för att prata.
"Jaha, hur gammal är du då?"

Det känns lite stelt att stå och prata med någon så men hon verkar jättetrevlig och glad så jag gör det mycket hellre än att stå själv och se dum ut.

"Jag är sexton."
"Jaha, lika gammal som min son. Han är här någonstans, säger hon och kollar runt i rummet. "Där!" hon pekar rakt fram och mina ögon följer hennes finger.

Jag blir förvånad över vem det är.

"Jacob!" ropar Carina och han vänder sig mot oss.

Han möter min blick och ser lika förvånad ut som jag.

Carina gör ett tecken att han ska komma och han börjar gå mot oss.

"Hej", säger han.
"Hej", ler jag.
"Det här är Jacob", säger hon.
"Ja, hon går i min parallellklass", säger Jacob och ler mot mig.

Fjärilar börjar flyga i min mage.

"Jaha men vad kul!" ler Carina.
"Mm", säger jag och sedan blir det lite pinsam tystnad men den bryts av att någon plingar i sitt glas.

Lars får uppmärksamheten.

"Hej allihopa! Jag är väldigt glad att ni ville komma hit och fira en gammal gubbe som mig. Jag hoppas ni kommer få det trevligt och att maten är god. Ni får gå till köket och hämta er egen mat. Varsågoda!" säger han.
"Nej för först ska vi sjunga!" säger hans fru Agneta som hon presenterade sig som.

Alla börjar sjunga den svenska sången för Happy Birthday men jag har faktiskt aldrig hört den så jag står som ett frågetecken och sneglar lite åt Jacob.

Han kollar redan på mig och ler gulligt.

Miss PerfectWhere stories live. Discover now