Miss Perfect

trettiosex

Jag står utanför bowlingen och väntar som vi har bestämt. En bit bort ser jag Gabbe komma gåendes. Han ler och vinkar och jag vinkar tillbaka.

"Hej", säger jag.
"Hallå du", säger han och kramar om mig.

Vi går in och bokar en bana sedan hämtar vi varsitt par skor.

"Bli inte för ledsen när jag vinner", flinar han.
"När du vinner? Var inte så säker på det", skrattar jag. "Jag börjar!"

Klotet rullar snabbt i en rak bana och slår ner alla käglorna. Jag kollar bak och flinar mot Gabbe som sitter med höjda ögonbryn.

När det är hans tur går han självsäkert fram och slår iväg klotet men det rullar rakt ner i rännan. Jag döljer ett skratt och följer hans steg när han hämtar nästa klot som åker ner i rännan det med.

"Du kan ha staketet uppe om du behöver", flinar jag.
"Nej, jag måste bara slå några slag först innan jag kommer in i det", försvarar han sig och jag nickar fast jag vet att han bara säger så.

Vi fortsätter spela och jag får strike eller spärr hela tiden medan han får ner några stycken eller rullar ner klotet i rännan.

När vi har spelat färdigt en timme senare är Gabbe inte jätteglad.

"Jag sa ju att jag var bäst!"
"Hm.."
"Men du var ganska bra också", skrattar jag.
"Tack", ler han och skrattar han med.

Jag tar upp min mobil och ser att jag har två sms från Jacob.

Från: Jacob
Vill du träffas?❤️

Från: Jacob
Vi kan kolla på skräckfilm😘

Båda är skickade precis nyss.

"Ska vi gå hem till mig?" frågar Gabbe.

Jag tänker efter vad jag ska göra. Helt ärligt är jag inte så på humör för att göra något av det men jag vill inte göra Gabbe ledsen.

"Okej", säger jag och skriver ett sms till Jacob.

Till: Jacob
Jag kan inte idag, måste plugga... Imorgon? <33

Från: Jacob
Okej<33

Vi börjar gå mot Gabbe och det tar en stund men tillslut stannar han utanför en lägenhet.

Han slår in en kod och dörren öppnas. Vi ställer oss i den lilla hissen och åker upp till våning sju.

"Det är inte så stort", säger han när han har låst upp.

Det är en liten hall med endast ett par skor och några koftor som hänger där.

Det finns ett litet kök, en toalett och ett ganska stort vardagsrum där det står en säng i hörnet.

"Så... Det här är min lilla lya", säger han och kliar sig i huvudet.
"Vänta... Bor du här själv?" frågar jag.
"Japp", han ler lite.
"Men..."

Jag kommer inte på vad jag ska säga.

"Min pappa bor kvar i Stockholm och min mamma är någonstans... Jag har inte träffat henne sedan jag var ett..." säger han.
"Oh... Okej vad sorgligt..." säger jag förvånat.
"Nja men det är hennes eget fel."
"Varför flyttade du hit då?"
"För att jag.. Pappa kommer också flytta hit snart men han var tvungen att jobba där ett tag till och jag ville inte byta skola när terminen nästan var slut."
"Okej..."
"Så, nu vill jag höra om ditt liv. Har du bott i USA?"

Jag börjar berätta om allt som hände med mina föräldrar och varför jag var tvungen att flytta hit.

Utan att jag märkt det har tårar börjat rinna ner för mina kinder. Jag har haft så mycket annat i tankarna den senaste tiden men nu när jag pratar om mina föräldrar inser jag hur mycket jag saknar dem.

"Mel, det är okej. De kommer alltid finnas med dig även om du inte kan se dem", säger han och drar in mig i en kram.

_______

Tjäna! Idag fick jag äntligen jullov!!! Jag vill önska er alla en riktig god jul om jag inte hinner uppdatera innan dess. Jag vill också tacka er för 17K läsningar, det är helt sjukt! Ni är grymma, jag älskar er! Ha det bra så hörs vi snart. Hoppas ni gillade kapitlet, puss!