Miss Perfect

fjorton

Jacob kollar undrande på mig men jag är tyst. Han får mig verkligen att må bra och när jag är med honom kan jag vara mig själv vilket jag inte var med alls många på min förra skola där jag hade ett rykte som populär att leva upp till.

"Jag går snabbt och hämtar björkplankor till er", säger Magnus till Jacob samtidigt som två tjejer ropar på hjälp.
"Jag kan hämta det annars så kan du hjälpa dem", säger Jacob till honom.
"Okej, här är nyckeln."

"Vill du följa med?" frågar han och kollar på mig med ett snett leende.
"Öh.." börjar jag och kollar på Aaron som nickar mot mig. "Okej!"

Vi går iväg och jag börjar tänka på vad jag ska säga till honom för att inte verka elak eller något.

Vi går ner för en lång trappa och han låser upp till en slags källare. Jag tänder lampan men den är jättedålig så det blir jättesvagt ljus.

Jag rycker till när dörren smälls igen bakom oss. Strax efter det släcks lamporna helt.

"Jacob!" säger jag.

Han tar upp sin mobil och lyser med ficklampan. Sedan sträcker han bak sin hand mot mig. Jag kollar på den ett par sekunder och tar den i min.

Vi är framme vid en hylla med plankor och träbitar. Jag tar in luft för att säga något men han hinner före.

"Dina ögon är så fina. Särskilt i mörkret", säger han och jag ryser längs hela kroppen.
"Dina med", ler jag och kollar ner i marken.
"Jag vet att vi sa det där om vänner men jag vill bara att du ska veta att jag gillar dig, mycket..." säger han blygt.

För en sekund eller två vill jag bara säga att jag gillar honom med men sedan kommer jag på vad jag egentligen skulle säga.

"Jo, asså jag-"

Något avbryter mig. Hans läppar. Ännu en gång känns det som magi när de möter varandra. Skillnaden den här gången är att jag inte drar mig ur. Jag fortsätter bara kyssa honom och det känns så bra!

Efter en ganska lång stund avslutas den och vi båda andas häftigt några sekunder.

"Vi borde verkligen gå tillbaka", säger han.
"Mm", mumlar jag.

Vi lyfter ner en brädan och bär den hela vägen till träslöjdsalen under tystnad.

"Tack för... Hjälpen", ler Jacob mot mig men jag märker att han tänkte säga något annat.

Jag skulle förklara för honom att jag hade en pojkvän men det slutade med ännu en kyss.

"Tack själv... Eller varsågod menar jag", säger jag och blir lite röd om kinderna igen.

Jag går tillbaka till Aaron.

"Gick det bra? Ni var borta länge."
"Ja det gick väl bra..." säger jag.
"Så du berättade?"
"Öh, nej."

Han suckar och ger mig en ängslig blick.

"Jag vill inte att han ska bli sårad..."

Det är så gulligt att han bryr sig så mycket om sina kompisar!

"Jag ska, okej?"
"Bra!"

Vi fortsätter konstruera vår bil utan att säga något till varandra.

"Ni kan sluta nu, jag har inte ätit lunch än så det vill jag göra nu", säger Magnus trots att det egentligen är en kvart kvar av lektionen.

Alla packar ihop sina saker och går.

Vid mitt skåp träffar jag Sarah och Isa. De ger mig varsin kram och frågar hur jag mår.

"Jag mår bra, fast jag försov mig imorse..." skrattar jag.
"Jaha men du är här nu i alla fall", säger Isa glatt.
"Japp!"

"Vill du hänga med på fest på fredag hos vår kompis Maya?"
"Nja... Det är inte riktigt min grej", säger jag.

Det var ett tag sedan jag festade nu men det var ju hemma i USA. Med folk jag känner. Det känns lite läskigt att göra det här

_________

Hej! Tack alla ni som läser, det är jättekul att ni vill fortsätta läsa mer. Läs även Lost av ZamiraM om ni har lust, väldigt bra faktiskt! Puss o kram