Miss Perfect

tjugotre

Vi går ut och börjar gå åt hållet vi alla bor.

Aaron och Theo ska svänga först, sedan Ryan och Sarah.

Jacob ger mig blickar ibland och han ser lite nere ut. Vi går längst ut på varsin sida av de andra och jag är sur på honom.

Innan Isa ska gå ger hon mig en kram och viskar att jag inte ska bry mig om Maya. Jag är tacksam för att hon förstår mig.

Nu när det bara är jag, Jacob, Maya och Martin kvar blir det väldigt stelt. Martin nynnar på någon låt för att lätta upp stämningen men det funkar inte.

Ibland säger Maya något till Jacob och fnissar efter men han svarar inte med mycket mer än "mm".

"Vi ses imorgon då, tack för ni kom och lyssnade", säger Martin men kollar bara på mig.
"Det var bara kul, ni är grymma!" säger jag och ler.

Han ger mig en till kram och sedan går han.

Nu skulle jag helst av allt bara vilja försvinna... Vad gör Maya? Följer hon efter oss eller något, vad är hennes problem?

När vi kommer till vägen Jacob ska svänga in på sätter Maya in sin hand mellan hans arm och säger: "Jag antar att vi ses Melissa, ha det bra!"

Hon ler jättefejkat mot mig pch börjar svänga men Jacob tar undan sin arm.

"Vad gör du? Bor inte du där?" frågar Maya honom och pekar på hans hus.
"Jo", svarar han.
"Men kom då", säger hennes jobbiga röst,
"Nej, jag ska följa med Melissa hem", säger han och jag kan inte låta bli att le lite mot honom.

Maya kollar på mig i några sekunder.

"Jaha", säger hon sedan och går iväg själv istället.

Jag fortsätter bara gå väldigt snabbt och säger ingenting till Jacob.

"Melissa?" säger han och jag stannar.
"Ja?"
"Vad är det? Är du sur på mig?"

Jag svarar inte.

"På riktigt, Maya?" frågar han.
"Vadå?"
"Är du avundsjuk?"
"Nej!"
"Jo... Vad är det annars?"

Jag kollar ner i marken och börjar gå igen men han följer efter.

"Känner du henne?" frågar jag.
"Nej, vi har typ bara träffats en gång innan och då brydde hon sig inte alls om mig så jag vet inte varför hon var sån idag..."
"För att hon inte gillar mig!"
"Varför inte? Jag trodde alla gillade dig."

Jag blir varm inombords men visar inget på minen eller något.

"Jag vet inte? På hennes fest var hon ganska rolig, den lilla stunden jag hann vara med. Men sedan igår träffade jag henne med Sarah och Isa i skolan då ignorerade hon mig nästan och idag när Sarah och Isa började prata om-" jag hejdar mig i sista sekund.
"Om vadå?"
"Dig..."
"Om mig?" frågar han förvånat.
"Ja, de frågade mig om jag gillade dig..."
"Och vad sa du?" frågar han tyst.
"Jag sa ja... Då kollade Maya upp och sedan blev hon tråkig igen och sa ingenting förrän ni hade spelat färdigt och då började hon krama dig och sånt..."
"Men jag fattar inte varför?"
"Hon har något emot mig och ville väl göra mig avundsjuk", säger jag irriterat.
"Konstigt..?"
"Mm..."
"Men jag skulle aldrig vara med henne. Plus att jag gillar ju dig", ler han.

Trots att jag vill le så kan jag inte, jag är ändå sur. Han kunde väl ha gjort något eller i alla fall gått med mig. Han undvek mig lika mycket som jag undvek honom men det var ju för att jag var arg,

Vi är nu framme vid mitt hus.

"Förlåt", säger han.
"Hm", mumlar jag.
"Mel..."

Han lyfter upp min haka med sin hand och närmar sig mina läppar.

"Nej", säger jag och drar undan mitt huvud.
"Men det var inte meningen!"
"Du kunde i alla fall ha pratat med mig? Eller sagt något till Maya så hon slutade vara så klängig..."
"Förlåt mig. Jag är inte van vid sånt så jag visste inte vad jag skulle göra..."
"Nä nä..." suckar jag och går in.