London baby - foscar

13

27/6-15

En diskret irriterad blick gav jag Leah när hon försvann in i Oscars rum för att gå och lägga sig där med honom, innan jag fortsatte upp en trappa för att själv gå och lägga mig. När jag kommit in i mitt rum så puttade jag försiktigt igen dörren och drog av mig både tröjan och byxorna innan jag slängde mig i sängen. Trött gäspade jag för att sedan dra täcket över min kropp och stängde ögonen.

Där låg jag ett tag med stängda ögon och öppen mun. Men sova kunde jag tydligen inte. Så jag bytte position från att ligga på rygg till att ligga på mage. När det inte häller gick, så lade jag mig på höger sida och slöt ögonen. Sedan vänster sig och upprepade samma sak. Det gick inte. Jag sjönk aldrig in i någon djup sömn.

Så efter att ha legat i sängen, säkert runt en timme, så satte jag mig upp. Klockan på mobilen visade siffrorna 23:01. Om jag inte somnade nu så skulle jag bli sjukt trött morgonen efter då jag skulle kliva upp runt klockan sex. Men istället för att slänga mig i sängen igen så placerade jag båda fötterna på det kalla trägolvet och vandrade bort mot högen där mina kläder låg.

När tröja, byxor och strumpor var på så tryckte jag försiktigt ner handtaget till dörren och ryckte jag svagt i den så den öppnades med ett svagt gnisslande ljud. Försiktigt tassade jag genom korridoren och ner för de två trappor som skilde tredje våningen och botten våningen. När jag nått mitt mål, köket, så tände jag en svag lampa i fönstret innan jag ryckte upp kylskåpet.

Min plan var att ta med mig en macka upp på mitt rum så kunde jag kanske kolla på någon serie en stund innan jag tänkte försöka sova igen. Det hade hjälpt nästan alla andra gånger jag inte kunnat sova.

Med den planen i huvudet tog jag fram en macka och paketet med smör i. Efter det började jag dra i lådorna för att hitta smörknivarna, när jag sedan hittat de i en av lådorna högst upp så öppnade jag locket till smöret och började kleta på den på mackan som låg på köksbänken. När jag sedan smörat färdigt mackan och städat bort allt jag tagit fram så tänkte jag precis ta upp mackan från bänken för att bära den till mitt rum.

Men jag hann inte ens ta upp mackan innan jag hörde steg i trappan som var påväg ner till bottenvåningen. Min kropp stelnade snabbt till lite av en ren reflex, innan jag fick mig själv att inse att det faktiskt inte var någon inbrottstjuv. Och personen som snart klev fram ur mörkret och in i det ljusa köket, var absolut inte en inbrottstjuv.

"Oscar? Vad gör du här?" Undrade jag när han tog ett steg närmare mig, där jag stod lutad över bänken för att ta upp mackan jag smörat. Han lyfte lite på ena ögonbrynet och skrattade svagt. Jag skulle nog gissa på att det var det första skrattet han skrattat som inte varit humörlöst, iallafall sedan jag kom hit.

"Det lät sjukt mycket, bara så du vet. Jag skulle bara kolla så det inte var en tjuv eller något" Skrattade han svagt och gick hela vägen fram till mig. "Vad håller du på med?" Fortsatte han och slog sig ned på en av stolarna som stod runt bordet.

"Jag skulle göra en macka att ta med upp på mitt rum. Jag kunde inte sova" Svarade jag och tog med mig mackan till bordet, där jag slog mig ned mittemot Oscar. Han nickade lite och log förvånansvärt mot mig. Varför var han alltid snäll just på natten för?

"Jag kunde inte heller sova, vi kan väl sitta här ett tag?" Föreslog han och jag förblev tyst en stund. Ville jag sitta här och prata och ha trevligt med honom nu, för att sedan nästa dag glömma bort allt och fortsätta som vanligt? Precis som förra gången när vi satt fast i hissen. Han hade ju ignorerat mig totalt efter det.

Men dum som jag var nickade jag och svarade med ett litet "ja".

**********
Rösta kanske?

Vi hade -28 grader idag. Mys.