29

599 60 0
                                    

9/7-15

"Så hur kommer det sig att du flyttade från Göteborg till London då?" Frågade jag nyfiket och log lite mot Omar som rörde runt i sin choklad. Han ryckte lite på axlarna och såg upp på mig.

"Jag har alltid haft det som en dröm att få bo i London. Alltid älskat staden och tjatade alltid om att få resa hit när jag var liten. När jag flyttade hit brydde jag mig inte ens om att behöva jobba på något hotell. Så länge jag fick bo här" Svarade han och log lite mot mig. Jag nickade förstående.

Själv hade jag, istället för London drömt om Paris. Paris hade alltid varit en stad som fascinerat mig. Eiffeltornet var något jag hela tiden ritade förut, speciellt när jag var ungefär tio. Tillslut var lärarna i skolan tvungna att fråga om jag någonsin ritade något annat. Mina föräldrar hade ändats skattat och svarat att jag var besatt av staden.

"Varför är du här i London förresten?" Undrade Omar och gav mig en nyfiken blick medan han drack lite av den varma drycken som stod framför honom i en svart kopp.

"Min mamma anlitade mig till typ ett sommarjobb hos en rikemansfamilj som jag skulle jobba hos. Så där har jag bott i ungefär tre veckor. En vecka jag kvar här. Hotellet ska jag endast bo på tills imorgon. Jag fick ledigt två nätter" Svarade jag och åt upp det sista av kanelbullen jag köpt.

"Åh nice, är den där rikemansfamiljen trevlig då? Jag menar det är inte så kul att bo hos en skit dryg familj direkt" Skrattade Omar och lutade sig fram över bordet med armbågarna som stöd. Jag nickade och log lite vid tanken av Oscar.

"Aa, föräldrarna är ju sådär. Men faktiskt så har jag något med deras son, Oscar. Jag vet inte riktigt vad vi är, men hans föräldrar får inte veta något om det. Som alla rikemansfamiljer så är de rätt noga med att deras barn ska gifta sig med någon rik och skaffa företag. Och absolut inte bli gay."

Jag visste inte riktigt varför jag berättade allt detta för Omar, men det var skönt att berätta för någon. Men Omar verkade också som en schysst kille som inte heller hade problem med min sexuella läggning.

"Så ni har som ett hemligt förhållande? Gud vad spännande!" Utbrast Omar med en liten ful gest. Ett svagt skratt lämnade mina läppar.

"Det finns en anledning till att det heter just hemlig förhållande, och då behöver man inte skrika det rakt ut på Starbucks" Hyschade jag honom med och satte pekfingret för munnen för att visa att han skulle vara tyst om det. Ett litet skratt lämnade hans läppar, och snart smittade det av sig på mig.

Inte långt efter vår lilla skrattattack så vibrerade min mobil på bordet och "Bby❤️" lyste upp på skärmen. Såklart fick Omar syn på det och gav ifrån sig ett kvävt ljust skrik.

"Det är han, Oscar va?" Frågade han exalterat och nickade mot min skärm. Jag nickade lite och log stort. "Men svara då!" Utbrast han och på något sätt lyckades hoppa upp och ned på stolen. Snabbt drog jag tummen över skärmen och lade mobilen mot örat.

"Hej baby boo!" Utbrast jag glatt och hörde Oscars fina skratt på andra sidan luren. Bara av att få höra hans röst spred sig ett glädjerus i min kropp.

"Hej babe! Hur har du det?" Hörde jag hans röst fråga. Jag slängde en snabb blick på Omar och det såg ärligt ut som att han skulle skita ner sig av hur exalterad han var.

"Jättebra, på hotellet träffade jag en schysst kille, Omar heter han" Log jag och Oscar tystnade lite. Då jag fortfarande kunde höra hans andetag i luren så hade han iallafall inte lagt på. Förvånat rynkade jag pannan. Varför hade han blivit så tyst?

"Du Felix? Du och den där Omar är bara kompisar va?" Oscars röst lät orolig på något sätt och genast slog det mig varför han varit så tyst. Avundsjuka. Oscar var avundsjuk. Tanken fick mig att skratta lågt.

"Ja Oscar, vi är bara kompisar" Försäkrade jag honom och jag hörde hur han lågt pustade ut. Jag log lite. Gulligt att han brydde sig om mig iallafall.

"Älskar dig! Men nu måste jag gå, jag och Omar ska gå vidare! Puss puss!" Hälsade jag honom glatt och förberedde mig för att stänga av samtalet.

"Älskar dig med!" Yttrade Oscar glatt innan jag stängde av samtalet genom att trycka på den röda knappen. Även om han försökte låta glad i den sista mening kunde jag höra den oroliga undertonen.  Även om jag ville ringa upp honom och försäkra honom om att jag aldrig skulle vara otrogen, så fick han faktiskt lita på mig.

*

"Det här var trevligt! Vi borde träffas någon gång igen!" Utbrast Omar när vi anlänt till hotellet igen då hans rast var slut. Jag nickade glatt och log stort. "Hinner vi träffas något innan du checkar ut imorgon?"

"Jag tror det, annars ses vi ikväll" Svarade jag och drog ena handen genom mitt rufsiga hår.

"Vi ses iallafall"

**********
Rösta snälla??

Ber er fortfarande iallafall läsa ett kapitel av Santa tell me.

Hörrni funderar på att ha en Q/A i slutet av boken, men då får ni fan ställa frågor.. Annars blir de fett awkward lol

London baby - foscarOnde histórias criam vida. Descubra agora