12/7-15
När jag kom fram till flygplatsen så var klockan ett på eftermiddagen. Det var rätt mycket folk med resväskor som lät mot flygplatsgolvet när de rullade fram. Flygplatser gillade jag alltid att vara på. Känslan av att resa bort var så skön. Snart såg jag Omars glada ansikte längre bort. Snabbt skyndade jag mig dit.
"Hej!" Hälsade jag glatt när jag kommit dit. Han hälsade glatt tillbaka. Min biljett hade han redan skrivit ut, så nu behövde jag bara gå och checka in min väska.
"Du Felix, jag bestämde mig för en sak" Sa Omar plötsligt när vi var på väg mot stället där man checkade in sina väskor. Jag såg undrandes på honom. "Jag tänker följa med till Stockholm" Fortsatte han enkelt och ryckte lite på axlarna. Jag stannade upp.
"Va? Oh my god är det sant?" Utbrast jag glatt och kramade honom hårt. Han skrattade lite och kramade mig tillbaka innan han drog en egen biljett ur sin bakficka. Jag skrattade lyckligt.
"Jag fick ledigt i två veckor, så jag tänkte åka hem till min familj" Svarade han och släppte greppet om mig. Jag drog mig undan och log stort mot honom. Just nu skulle jag faktiskt behöva honom. Han visste iallafall lite om vad som hänt.
"Asså herregud detta är det bästa som hänt mig" Log jag lyckligt och fortsatte gå mot incheckningen för väskorna.
"Vill du veta en sak som inte är lika bra? Vårt flyg går inte fören typ åtta på kvällen, så vi måste typ vara sju timmar på flygplatsen" Suckade Omar och stannade till en bit bort när jag skulle checka in. Jag suckade också innan jag började prata med tjejen som satt bakom en hög bänk vid incheckningen.
*
Två timmar hade vi spenderat på Starbucks, en timme för att gå runt i affärer, och en halvtimme hade gått åt att hitta till gaten i Londons stora flygplats. Den var verkligen tre gånger så stor som Stockholms flygplats, om inte större. Mycket folk var det också. Nästan lite för mycket. Men eftersom klockan nu var halv fyra, så var det inte så konstigt.
"Asså fan, jag vill bara att klockan ska bli åtta så vi kommer härifrån" Suckade jag när vi slog oss ner på bänkar som stod i gaten. Hårda var de som alltid, jobbigt.
"Felix, sov en stund. Jag tror att du behöver det" Bad Omar mig och jag skulle precis protestera, men snart insåg jag att han hade rätt. Så jag lade mig ner på bänkarna och tog min ihop rullade jacka som kudde. Omar log lite mot mig.
"Jag väcker dig när vi måste gå, om du inte redan vaknat då" Sa han och jag nickade svagt innan jag slöt ögonen. Snart kände jag hur sömnen kröp över mig och jag slappnade av mer och mer i kroppen. Omars röst som pratade med någon i hans mobil, blev bara ännu mer avlägsnad. Och kort efter det föll jag in i drömmarnas värld.
*
Jag står i en skog. Träden är gröna och vattnet en bit bort glittrar. Doften av skog fyller mina näsborrar och jag suckar lyckligt. Fågelkvitter hörs och svaga ljud av vindar som fångas av trädkronorna. Solen värmer min hud, och jag snurrar runt ett par varv i gräset. Allt är perfekt.
Men det blir bättre när jag ser Oscar komma ridandes på en vit häst längre bort i skogen. Han kommer närmare mig med ett charmigt leende på läpparna. Jag ler stort mot honom. Jag går mot honom. Han stannar och hoppar av hästen.
"Felix, min älskade! Var har du varit?" Frågar han när han är framme vid mig. Han lägger sina varma och mjuka händer på mina kinder. Jag ler mot honom. Han pressar försiktigt sina läppar mot mina i en passionerad kyss.
Efter en stund drar han ifrån för att få luft. Jag drar mina händer genom hans mjuka fluffiga blonda hår. Solen får honom nästan att lysa och jag ler åt hur vacker han är.
"Felix jag måste gå" Säger han sedan och plötsligt drar han sig ifrån mig. Han backar. Han backar mot sin häst som han sedan hoppar upp på. En förvirrad blick ger jag honom innan jag följer honom med blicken när hans häst börjar gå förbi mig.
"Jag älskar dig, glöm aldrig det" Sedan rider han iväg och lämnar mig ensam i den vackra skogen.
Plötslig dyker en vit dörr upp framför mig. När jag öppnar den så kliver jag in i ett rum. Jag inser snabbt att det är Oscars hus. Och jag befinner mig i hans vardagsrum. Dörren stänger jag efter mig och tar ett steg framåt in i rummet. Dörren bakom mig försvinner.
Plötsligt kommer Oscar in i rummet. Han verkar inte kunna se mig. Men snart kommer även Leah in i rummet. De sätter sig i soffan. De kysser varandra intensivt. Jag står bara där med tårar i ögonen. Oscar märker inte att jag gråter. Det ända han fokuserar på är kyssen. Mitt hjärta gör ont.
*
"Felix? Är du vaken?" Jag gnydde lågt och slog sakta upp ögonen. Bänkarna jag låg på kändes hårda under min stela kropp. Långsamt sträckte jag på mig och gäspade. Omars vänliga ansikte tog plats framför ögonen på mig.
"Gå bort till kiosken som ligger en bit utanför gaten, det är någon som vill träffa dig där"
**********
Rösta?!När det är sned text eller vad man nu ska kalla det, så drömmer Felix om ni inte redan förstod det.
YOU ARE READING
London baby - foscar
FanfictionJag vet att jag bara är en anställd. Jag vet att jag bara kommer stanna här i en månad. Jag vet att du har flickvän. Jag vet att du är straight. Jag vet att du inte bryr dig ett skit om mig. Men jag vet också att jag fortfarande vill att du ska vara...