Epilog

597 62 10
                                    

19/7-16

Okänd, 14:21

Hej Felix!

Det var längesedan jag pratade med dig, eller ens skrev till dig. Ett år sedan ungefär. Det känns ganska tomt att inte ha dig vid min sida. Jag har ingen som lyser upp mina dagar längre. Men jag tror inte jag förtjänar det heller. Efter vad jag gjort..

Jag vill inte att du ska tro att jag försöker få dig att ta tillbaka mig eller något. Jag vet att jag inte betyder något för dig längre, kommer antagligen aldrig göra. Men du ska veta att du fortfarande är hela min värld för mig. Att du inte älskar mig tillbaka är helt okej för mig, jag förväntar mig inte att du ska göra det.

Jag vill bara säga ännu en gång att jag är ledsen. Jag är ledsen för att jag inte var perfekt. Jag är ledsen för vad jag gjorde mot dig. Jag är ledsen för att jag inte litade på dig. Jag är ledsen för att jag inte visade hur mycket jag älskade, eller älskar dig.

Detta är fett fegt av mig att ta detta över sms, och jag tror inte ens du har kvar mitt nummer. Kommer du ens ihåg mig? Jag förstår om du har glömt bort mig, jag var säkert inte så märkvärdig. Våran kärlek kanske bara var en komplicerad sommarromans.

Om du nu ens är intresserad av vad som händer i mitt liv, så kan jag säga att jag har flyttat ifrån London nu. Jag klarade inte av att bo där längre.

Jag är 20 nu och mina föräldrar tyckte jag borde börja hitta ett eget ställe. Jag har nu bosatt mig i en lägenhet i Paris. Staden är väldigt vacker. Men den skulle vara vackrare med dig...

Eller vad säger jag, du skulle aldrig komma hit. Varför försöker jag ens? Jag får det att låta som att jag vill att du ska förlåta mig, ge mig en andra chans. Det är absolut inte vad jag försöker med. Jag vill inte verka desperat. Jag vill inte att du ska tycka synd om mig, det förtjänar jag inte.

Om det gör dig något gladare så har jag brutit kontakten med Leah. Det tog mig ett tag. Men hon har inget att hota med längre då mina föräldrar tillslut, efter många om och men gått med på att acceptera min läggning. Mamma är helt okej med det, lite skeptisk ändå. Pappa är förbannad. Han har jag inte ens kontakt med längre. Men det är okej. Det måste ju ha kommit som en chock för de.

Iallafall Felix, jag älskar dig. Det kommer jag alltid göra. Det ska du veta.

Det var det sista du sa till mig innan du klev på flyget iväg från mig. Jag grät när jag kom hem. Jag hatar att gråta. Jag hatar att visa mig svag. Under den svåraste perioden av mitt liv så lärde jag mig liksom att hålla tårarna inom mig. Att gråta löser egentligen ingenting. Så varför slösa tid på det?

Nu kom jag ifrån ämnet. Jag grät iallafall när jag kom hem. Det gör jag nu också. Jag saknar dig. Det kan jag inte neka. Jag saknar din doft. Jag saknar din närhet. Jag saknar din kropp. Jag saknar ditt mjuka hår. Jag saknar dina kyssar. Jag saknar din kärlek.

Jag vill iallafall att du ska veta att jag fortfarande älskar dig. Och jag hoppas vi träffas någon gång i framtiden. Du behöver inte ens svara på detta sms.

Jag älskar dig.

//Din Oscar

**********
Rösta?!

Q/A kommer nog snart, så please ställ frågor här nu annars blir det fett awkward.

Ni kan ställa frågor till, Oscar, Felix, Leah, mig (författaren). Ja vem som helst i boken.

London baby - foscarWhere stories live. Discover now