London baby - foscar

18

1/7-15

Den svaga knackningen på dörren fick mig att snabbt lägga på samtalet med mamma och resa mig upp från sängen för att se efter vem det var. Dörrhandtaget var en aning kallt eftersom fönstret var öppet och drog in kall luft. Men istället för att fundera mer över det så ryckte jag upp dörren och fäste blicken på personen framför mig.

"Oscar? Hej!" Log jag och öppnade dörren mer så han skulle kunna komma in i mitt rum. Vilket han gjorde också. Vi slog oss ner bredvid varandra på min bäddade säng och jag väntade in en svar av honom.

"Felix, jag ville bara säga tack" Började han tyst och jag gav honom en undrande blick. Vilket han antagligen såg då han öppnade munnen för att fortsätta på sin mening. "Tack för att du lyssna på mig alltså. Du var typ den första jag berättade allt det där för" Mumlade han tyst och vände ner blicken i golvet.

"Oscar, tack för att du berättade" Log jag och flyttade en bit närmare honom där vi satt. Han log försiktigt tillbaka. Min blick landade på hans fina ansikte.

Jag tog in synen av hans läppar, näsa, kinder. Tillslut fastnade jag i hans blåa ögon jag trodde jag skulle drunkna i. Automatiskt drog jag mig närmare honom så att jag tillslut kunde känna hans högra ben pressat mot mitt vänstra. Fångad av stunden förde jag min hand upp mot hans kind och drog fingrarna över hans mjuka hud.

Utan art tänka på det lutade jag huvudet framåt så min panna nästan nuddade vid hans. En ytterst litet leende låg på hans ljusa läppar. Snart kunde jag även känna hans mint luktande andetag fläkta i mitt ansiktet och jag log svagt. Min blick flackade mellan den blå ögonen och de ljusrosa läpparna.

Innan jag hann ångra mig lät jag mina läppar försiktigt nudda vid hans. När han inte gjorde något motstånd så drog jag honom närmare mig så våra läppar låg pressade mot varandra. I synkade rörelser jobbade de mot varandra och jag kunde känna lyckoruset sprida sig i kroppen.

"Felix" Mumlade han tyst efter ett tag och jag nickade sakta för att visa att jag hört. "D-det här k-känns i-inte rätt, förlåt." Sedan viftade han bort min hand och reste sig hastigt upp. Stegen styrde han mot dörren som skulle ta honom ut i korridoren.

Trots att jag flera gånger ropade hans namn flera gånger om, så vände han sig aldrig om utan försvann in i hissen som snart började röra sig. En suck lämnade mina läppar.

*

"Okej, berätta allt som hänt!" Exalterat hoppade Ogge upp och ner i sängen som befann i skärmen på min mobil. Jag skrattade lite åt honom och lade mig sedan bekvämt i sängen för att påbörja min mening.

"Ja, det har hänt en hel del. Precis som jag skrev till dig jobbar jag som någon jävla städare i det här snobbiga huset. Hon som är min "chef" heter Caroline och brukar ge mig arbetsuppgifter. Sedan har de som gett mig jobbet en son so-"

"Är han snygg?" Ogge avbröt mig. Jag himlade med ögonen åt honom, men drog lite på mungiporna. Rätt typiskt honom. Hela tiden var han ute för att para ihop mig med någon. Han visste också att jag tyckte det manliga könet var lite mer intressant än det kvinnliga.

"Ja Ogge, han är snygg" Suckade jag och han nickade intresserat. "Iallafall så kanske jag finner honom lite intressant.. Asså bara lite. Men han har, eller ja hade en flickvän som var otrogen mot honom. Så han är förmodligen straight. Och ett till problem, han typ ja, ogillar mig" Fortsatte jag nervöst och pillade lite på min nagel som egentligen var för lång.

"Åh.. Men är du säker på att han är straight? Han kan ju vara lagd åt båda hållen" Svarade min bästa vän som befann sig flera mil ifrån mig.

"Inte för att vara sådan, men jag tror inte han får attraheras av killar av sina föräldrar. De verkar rätt stränga med att han ska bli en rik affärsman med en vacker fru, om du fattar vad jag menar." Ogge nickade förstående och gav mig ett litet uppmuntrande leende.

"Vad heter han?" Frågade han sedan och jag log lite. Tanken av Oscars namn fick mig att direkt tänka på honom. Vilket fick ett lyckorus sprida sig genom kroppen.

"Oscar" Svarade jag med samma leende på läpparna. Ogge nickade för att visa att han hört vad jag sagt.

"Felix?" Jag nickade svagt. "Varför berättar du inte för honom?" Jag lyfte på ena ögonbrynet. Va? Berättade vad för vem? Ogge måste förstått mitt oförstående ansiktsuttryck och suckade djupt som om jag vore en trög sengångare. "Berätta för Oscar att du gillar honom idiot. Varför håller du det inom dig?"

"Öm.. J-jag vet inte, antar att är för feg. Ändå kysste jag honom idag" Mumlade jag som svar och Ogge suckade igen. Det såg ut som om han helt tröttnat på mig.

"Du vågar kyssa honom men inte berätta för honom hur du känner. Felix, du är hopplös" Skrattade han och log mot mig. "Vad är det värsta som skulle hända om du bara sa att du gillar honom till honom?" Jag svarade inte, vilket fick honom att yttra mitt namn ännu en gång.

"Att han skulle slänga ur sig något förnedrande och skratta åt mig. Och det skulle jag inte klarat av. Du fattar inte" Svarade jag med en svag röst. Han nickade förstående.

"Du vet, jag slår honom isåfall. Men är du säker på att han ogillar dig?" Jag log lite åt det första han sa. Hur skulle Ogge ta sig hit för att slå Oscar?

"Asså jag är osäker. Igår berättade han hela sin historia för mig och idag sa han att jag var den första han berättade det för." Jag suckade tyst för mig själv. Oscar var så förvirrande. Ibland var han världens finaste människa, ibland var han dryg som fan.

"Felix, om han berättade hela sin historia för dig, och du var den första han gjorde det för. Då ogillar han dig inte, tvärtom. Han tycker om dig. Väldigt, väldigt mycket."

**********
Vill bara påminna dig om att du är underbara precis som du är.

U go honey😘