THE BAD BOY

5

Lexi's perspektiv

Måndag igen, och jag är allmänt trött, som vanligt. Jag stod ensam i korridoren, och väntade på May som skulle komma vilken sekund som helst. Istället för May så ser jag Jace ståendes längre bort i korridoren, jag tvingade ner blicken på mina skor och lät det förbli så.

En blond kille sprang stressat förbi mig, mot Jace och lade sin hand på hans axel. Jag vilade min blick på de två killarna, eftersom båda var väldigt attraktiva, och intressanta för stunden. Jace skruvade på sig besvärat, och lät sig själv gå därifrån.

En suck lämnade mina läppar när jag insåg att det bara var fem minuter kvar tills första lektionen skulle börja. Med min gula engelskamapp i famnen gick jag mot klassrummet, där dörren redan var öppen.

Min blick svepte över alla bänkar, alla var upptagna. Förutom en, jämte den blonda killen.

Långsamt och besvärat sjönk jag ner på stolen, och vände min uppmärksamhet mot Tiffany, min lärare.

"Vem är du?" Viskade någon i mitt öra. Diskret vände jag huvudet mot killen jämte mig och studerade hans felfria ansikte.

"Lexi. Vem är du då, Mr. Blonde?" Flinade jag och skrattade tyst åt mitt smeknamn, även killen skrattade. De små smilgroparna bildades, jag log.

"Kevin. Jag är ny här." Sa han tyst och vände huvudet framåt. Jag nickade, och följde hans exempel.

--

Jag gick längs en av Los Angeles gator, tillsammans med Kevin. Vi bestämde att vi skulle ta en fika, bara för att lära känna varandra. Kaféet tonade upp framför oss och jag log smått. Jag kände en hand som greppade tag i min. Det var ganska hårt, bestämt. Jag kollade upp på Kevin som redan hade blicken fäst på mig, jag log ett snett leende och släppte handen när vi kom fram till kassan.

En tjej i nittonårsåldern inspekterade Kevin, och rodnade när han log mot henne. Ytterligare en gång bildades de små smilgroparna på hans kinder, precis som tidigare. Tjejen med det bruna långa håret, som var uppsatt i en tofs, harklade sig och fnissade tyst.

Jag sjönk ner i den mörkbruna fåtöljen framför Kevin. Han kollade på mig, med en snäll blick, och log ett charmigt leende. Jag skrattade tyst.

"Du är vacker, Lex." Sa han. Det blonda håret fladdrade lätt när dörren in till kaféet öppnades, och sedan stängdes. En hårslinga föll ner för hans ansikte, långsamt drog han bort den.

Jag tog en klunk från kaffet, från den vita koppen i mina händer. En behaglig värme från kaffet spred sig i kroppen.

"Berätta om dig själv, Lex. När kom du hit, till Los Angeles?" Frågade han och lät blicken fastna i mina ögon. Jag suckade tyst och drog en hand genom mitt blonda hår.

"Förra veckan, vi flyttade hit från New York." Sa jag och lät blicken falla ner på min kopp. Han nickade och suckade tyst, likaså jag.

Vi har varit här i fyrtio minuter nu. Jag greppade tag om min väska och reste mig upp. En suck lämnade Kevins läppar, när han insåg att jag skulle gå hem. Jag log ett snett leende, som jag fick besvarat.

"Jag borde gå." Sa jag till och slängde en blick på klockan, som visade halv fem.

"Okej. Ses imorgon, antar jag." Sa Kevin och gav mig en lös kram. Jag nickade lätt och gick med snabba steg från kaféet.

Jag sparkade av mig mina vita låga converse och gick till köket där pappa stod. Ett leende prydde hans läppar.

"Var har du varit?" Frågade han, med ett svagt leende.

"Träffade en kompis." Svarade jag i en axelryckning.

"Kelly ringde tidigare," började han, med blicken fäst i mina ögon. "något hade hänt hennes mamma. Du borde ringa och kolla vad som hänt. Hon var upprörd."

Jag fiskade upp mobilen från bakfickan och låste upp den. En blid på mig och Kelly visades, det påminde mig om hur mycket jag egentligen saknar henne.

Signal efter signal gick, tillslut svarade hon med en snyftning. Jag suckade ljudlöst, utan andeledning.

"Hej Kells." Sa jag. Hon andades tungt, ansträngde sig för att inte börja gråta. Det hördes tydligt.

"Lexi," sa hon, men avbröt sig själv. En svag röst, tillhörande hennes lillebror, hördes. Jag tog ett djupt andetag. "mamma är på sjukhuset, hon..."

Min blick for runt i mitt rum, jag visste inte vart jag skulle fästa den. Min lediga hand drog jag genom håret, och lät det falla över ryggen.

"Hon har krockat." Fortsatte hon, efter en minuts tystnad. Jag drog efter andan.

--

Förlåt för dålig uppdatering. Har varit ganska upptagen de senaste dagarna.
Ska försöka lägga upp ett till kapitel idag, men vi får se :)