THE BAD BOY

46

Lexis perspektiv

"Vad var det där om?" Muttrade Jace och lade armen om mina axlar. I en suck lade jag mig mot hans bröstkorg och blundade. Hans hjärtslag slog hårt mot bröstet och jag kunde inte låta bli att le. "Jag vill inte att det ska hända dig något."

"Jag vet, Jace. Jag blev minst lika överraskad som du när han dök upp", jag drog mina fingrar längs hans högra arm och såg hur huden knottrade sig.

"Jag älskar dig. Och allt jag vill är att du ska må bra." Mumlade han och placerade en blöt kyss i nacken.

"Jag mår bra när jag är med dig," log jag och satte mig gränsle över hans ben. Jag fnissade tyst och kysste honom. Han var så vacker. Den lilla lampan lyste svagt upp hans konturer i ansiktet, som stod i hörnet av vardagsrummet. Han satte en hårslinga bakom mitt öra och drog ner mig i sin famn. Där kunde jag stanna för alltid, och jag skulle inte ha något emot att stoppa tiden.

"Jag är hungrig." Viskade jag i hans öra och satte mig upp.

"Det är du alltid, hjärtat", blinkade han. Jag himlade med ögonen och lämnade honom kvar ensam i vardagsrummet.

Jag lutade mig mot köksbänken och tryckte på hemknappen på min mobil. Mobilen lös upp och ett sms visades, det var från Joline som undrade om jag ville hitta på något imorgon efter skolan. Jag skrev snabbt in ett 'absolut' och öppnade sedan kylskåpet. Vi hade knappt någon mat kvar, en storhandling behövdes verkligen.

"Jace, vi har ingen mat. Vi drar till affären!" Ropade jag högt med en suck. Jag skulle gärna stanna hemma och mysa, men jag behövde mat. Mat är allt.

"Du behöver inte skrika!" Ropade han lika högt som mig, lutandes mot dörrkarmen i köket. Jag skrattade tyst och gick mot honom. "Beställ pizza eller något." Jag höjde på ögonbrynen, men nickade sedan. Pizza dög väl.

--

Måndagen var kommen. Jag var inte så värst taggad på skola, men skolan var ett måste. Enligt mamma i alla fall.

Jag tog bort Jaces arm som låg runt mig och satte mig upp i sängen med en arg min i ansiktet. Jag stannade gärna hemma en dag till. Helgen hade gått alldeles för fort.

Jag slängde upp håret i en slarvig hästsvans och struntade totalt i sminket. När kläderna var på gick jag ner i köket och tog fram flingor och fil.

"Godmorgon, gumman min!" Sa pappa med en hög röst och dunkade mig i ryggen. Jag gav honom en arg blick och lämnade köket. "Någon har vaknat på fel-" längre hann han inte innan mamma hyschade honom irriterat. Jag slängde en blick åt pappas håll som försökte hålla sig för skratt.

"Då ska jag skratta åt dig nästa gång Jacob råkat tagit dina favorittofflor." Muttrade jag.

"Lugna ner dig", viskade Jace i mitt öra och omfamnade mig. "Han retas bara."

Jag suckade och satte ner skålen i bordet med en smäll. Idag var det ingen bra dag, det kände jag på mig.

"Jag vill ta med dig ut på dejt ikväll", sa Jace och satte sig mitt emot mig, med en rynka mellan ögonbrynen. Det syntes att han tänkte, på vad vet jag inte. Kanske om jag hade planer ikväll, eller vart han ville gå på dejt.

"Jag ska ju träffa Joline, Jace." Jag tittade på honom och gav honom ett snett leende. Skärmen på min mobil lyste upp, av en notis på instagram, och då insåg jag hur mycket klockan var. "Shit, jag måste sticka nu!" Jag sprang ut i hallen och tryckte ner mina olika mappar och papper till skolan och rusade ut till bussen som precis skulle gå. Busschauffören tittade drygt mot mig och nickade att jag kunde gå in.

"Ursäkta mig," sa någon bakom mig, och jag vände mig om. Där satt tre tjejer, väldigt söta måste jag erkänna. "Går den här bussen till centrum?"

"Ja, det gör den. Ni hoppar bara av vid sista stationen", log jag och fortsatte längre in i bussen. Bussen hade precis börjat köra, jag såg ut på Jace som stod i fönstret och tittade mot mig. Jag vinkade lite diskret och gav honom en slängkyss med ett stort leende på läpparna. Det sista jag såg var att han sa något, men vad hann jag inte se.

Väl framme på skolan mötte jag Joline, som alltid vid hennes skåp, som jag gick förbi varenda morgon. Jag stirrade storögt på henne när jag upptäckt att hennes hår var... rosa! Hon skrattade till och drog sin hand genom håret.

"Så, vad tycks?" Log hon nöjt och fortsatte dra fingrarna genom håret.

"Väldigt... eh, annorlunda. Men fint!" Hon såg sig stolt omkring och man kunde se att hon njöt av uppmärksamheten. Ingen hade trott att Joline skulle färga håret rosa. "Ville du göra något speciellt efter skolan, eller?" Frågade jag när vi gick mot första lektionen.

"Kanske ta en fika, och du får förklara allt om Jace och Adam."

"Igen?" Skrattade jag och höjde på ögonbrynen.

"Ja, jag förstår typ ingenting!" Vi gick in i klassrummet, och skiljdes åt. Hon satte sig med sina vänner, och jag själv längst bak vid fönstret. Det var alltid så skönt att sitta längst bak. Läraren såg aldrig en, eftersom man täcktes av alla som satt framför. Jag suckade och lutade huvudet mot min handflata, och tittade trött på läraren som precis gått in i klassrummet.

--

Det var ett tag sedan jag postade ett kapitel. Hoppas ni tyckte om den iallafall!