THE BAD BOY

15

Lexi's perspektiv

Kylan från regnet spred sig snabbt i min kropp. Jag drog jackan tätare om min kropp och gick med snabba steg hem till May. Min tanke var att Jace säkert var hemma, alltså kunde jag få prata med honom en stund. Allt som snurrade runt i min hjärna om kyssen fick mig att bli oerhört irriterad och obekväm, men även nervös. Jag hade ingen aning om vad han tyckte och tänkte om "incidenten", själv tycker jag att det var väldigt oväntat. Jag kan inte påstå att den var hemsk, eller toppen, den var mittemellan. Men det var inga känslor inblandat, vilket vi båda antagligen är glada över. Vi känner inget för varandra, vi är inte ens vänner.

Jag ställde mig framför den vita dörren och tog ett andetag innan jag knackade. Steg hördes inifrån och strax därefter öppnades dörren av Jace. Förvånad? Nej.

"Eh, hej." Mumlade jag och gick snabbt in för att inte släppa ut värmen. Han stängde igen dörren med en smäll och tog några steg bakåt, för att inte vara i vägen. Jag sparkade av mig skorna och hängde av mig min jacka. "Så, är May på sitt rum eller?"

"Ja, men jag tror att typ Angelica också är här." Jag nickade. Min blick mötte hans, och det förblev så i några sekunder, innan jag harklade mig, och förstörde stunden totalt. "Alltså, du vet-"

"Jag borde nog då upp." Mumlade jag och sprang upp till May's rum på övervåningen.

Röster hördes tydligt inifrån det rosa rummet; som även är May's rum. Med ett djupt andetag tryckte jag ner handtagen och klev in.

"Hej, Lexi!" Utbrast May och omfamnade mig. "Har saknat dig." Ett stort leende tog plats på mina läppar.

"Hej May, Angelica." Jag gav Angelica en enkel nick och satte mig på den babyblåa stolen.

"Jag och Angelica tänkte dra och köpa pizza. Stannar du här så länge eller hänger du med?"

"Stannar." Mumlade jag och tog upp ett foto från hennes hylla. Den vita ramen lyste upp fotot, det var en bild på May och Jace från mindre år. Med ett leende ställde jag tillbaka fotot och granskade May som stängde dörren efter sig. Med en suck satte jag mig ner på hennes säng.

Dörren öppnades och Jace kom in med det samma gamla vanliga leendet, som jag inte visste om det var glatt eller roat. En grå T-shirt satt slappt på hans överkropp och ett par svarta jeans hängde över benen. Det bruna håret var stylat.

"Lexi, jag måste bara reda upp allt. Kyssen är det enda jag kan tänka på, vad ska jag göra?" Hans röst var stressad, nästan så att han hade panik. Men jag förstår honom, jag känner likadant själv. Samtidigt som jag vill ha så mycket mer av honom, så finns biten som säger att han är en idiot kvar. "Jag måste bara göra det här. Hata inte mig efter det, okej?" Jag gav honom en skeptisk blick.

De alldeles för mjuka läpparna var trycka mot mina, i en kyss. Kyssen var inte lika passionerad som den förra, denna var mer intensiv och hetare, sökte efter mer. Mina armar letade sig upp till hans hår, samtidigt som hans händer lämnade brännande punkter efter sig. Värmen från hans händer spred sig i hela kroppen, och det kändes som att blodet skulle koka upp inom mig, det rusade i full fart och hjärtat dunkade snabbare.

"J-Jace.." Osäkert drog jag ifrån. Mina händer skakade, aldrig har jag känt såhär tidigare, det var nästan obehagligt, men ändå så skönt. Jag kände närhet, men kärlek vet jag att Jace inte är kapabel till att känna. Därför kan jag inte låta mig själv känna för honom, jag kommer bara bli sårad.