39

940 81 19
                                    

Med fingrarna sammanflätade med Oscars vandrar vi längs med stranden i Spanien. Solen är på väg ner och skapar därmed en fantastisk vy för oss att se på - även om jag för det mesta ser på Oscar avnjuter jag ibland synen av solnedgången längs med horisonten.

Skorna håller vi i våra händer och den svala sanden omsluter skönt våra fötter. För stunden går vi i tystnad, lyssnar endast till vågarna som slår mot land med jämna mellanrum. Tystnaden får mig att flyta iväg i mina tankar, jag är lyckligt lottad som går här med den kille som betyder allra mest för mig och som jag älskar så otroligt mycket. Trots att jag är så pass ung som jag är, är jag ganska säker på att jag har funnit min livs kärlek.

"Kolla." Yttrar Oscar och jag ser upp från sanden som min blick hamnat i. Jag ser åt det håll Oscar pekar mot, vilket är ut mot havet. Precis som på film ser vi två svanar som bildar ett hjärta med dess halsar, en vacker syn som jag bara måste förlänga.

"Åh, jag måste ta kort." Mumlar jag och fumlar upp min telefon ur bakfickan på de svarta jeansshortsen samtidigt som jag släpper ner skorna i sanden. Oscar skrattar och släpper varsamt min hand för att istället placera sig bakom mig och slingra sina vältränade armar runt min midja. Jag ler stort och håller upp telefonen med kameran riktad mot svanarna. Jag zoomar in lite för att få en tydligare bild innan jag tar ett par foton. Fem nya bilder hamnar i min kamerarulle som jag inte ägnar tid till att se på nu. Istället växlar jag till framkameran så att jag och Oscar tar plats i bild. Han skrattar och placerar sin haka över min axel och pressar sin kind emot min. Vi ler och jag knäpper en bild, han pussar mig på kinden och jag knäpper en bild. Många olika "poser" får vi med på ett flertal bilder innan jag lägger ner telefonen på sin tidigare plats och vänder mig om i Oscars famn. Våra ögon möts och en pirrande känsla sprider sig i min kropp. Hans ögon är så blåa och tindrande, så vackra. De utstrålar så mycket kärlek.

Långsamt förflyttar jag mina händer upp till hans ansikte och låter händerna omsluta hans perfekt formade ansikte. Fingertopparna gömmer jag i hans hår och pressar min kropp närmare hans. Det får hans muskulösa armar att slingra sig fast hårdare vid mig. Jag ler och pussar hans haka då det är de högsta stället mina läppar når till.

"Nästa år åker vi till Los Angeles." Mumlar Oscar mot mitt hår och jag gömmer leendes mitt ansikte mot hans hals.

"Det tycker jag." Håller jag med, att resa dit vore en dröm.

Försiktigt öppnar jag ögonen och möts av ett svagt ljus som jag genast kopplar det till solljuset som letar sig fram bakom gardinerna. Jag gnuggar nävarna i mina ögon och snurrar runt, håller på att få en chock när jag finner ett ansikte bara några centimeter ifrån mitt. Innan jag förstår att det är Oscar hinner flera obehagliga tankar flyga igenom mitt huvud, men när min hjärna kommer på att det är Oscar slappnar jag av. Huvudet flyttar jag bak en aning men håller ändå ett relativt litet mellanrum mellan oss. Ögonen är slutna och armen har han placerat under kudden, håret ligger utspritt över det vita örngottet och ger mig tillgång till att se hela hans ansikte. Än har hans panna alltid varit täckt av hårsvallet men nu är den helt fri från det. Han är vacker, riktigt vacker. Dessutom är han helt underbar som person och jag kan verkligen förstå att jag föll för honom. Även om jag anser det vara lite idiotiskt att lämna sin minneslösa pojkvän så vill jag ge mig själv en klapp på axeln för att ha hittat en sådan fin kille.

Mina ögon studerar hans idylliska ansikte, tar in varje detalj. Jag stannar med blicken på hans haka och påminns först då om drömmen. Vi var, förmodligen, ett par eftersom vi var så närgångna och han nämnde ännu ett resmål om ett år. Jag hade i slutet stått i hans famn och bara tanken av det får min mage att pirra. Det kändes bra, precis som med hans kramar i verkliga livet.

Hans ögonlock börjar fladdra och av ren reflex vrider jag snabbt bort huvudet för att inte avslöja mitt stirrande på honom. Snabb nog eller inte har bara Oscar svar på, men jag hoppas att han inte märkte av det.

"Är du vaken?" Frågar han med en hes morgonröst som får hela min kropp att rysa, vilket jag försöker dölja med täcket till min hjälp.

"Mm." Mumlar jag och vrider huvudet åt hans håll igen, men flyttar bak huvudet några centimeter. "Godmorgon."

"Godmorgon. Sovit gott?" Frågar han och mina kinder hettas med ens upp. Sovit gott har jag verkligen gjort, mycket bättre än alla ensamma nätter. Men det tänker jag inte yttra just nu. Däremot funderar jag på om jag ska berätta om min dröm för honom, eller uppfattas det som läskigt?

"Jättebra, du då?" Frågar jag tillbaka och lägger märke till hur han hårt blinkar med ögonen ett par gånger, något jag tidigare lagt märke till att han gör vid vissa tillfällen.

"Jag med." Ler han och jag får hejda mig själv från att spricka upp i ett läskigt stort leende - vilket nästan är omöjligt.

"Jag drömde inatt." Yttrar jag.

"Okej?" Svarar han med ett kort skratt och jag kommer på mig själv om hur korkad min mening lät. Att drömma är väl något man gör mer eller mindre varje natt, min mening fick det endast att låta som om vi har brist på samtal men inte vill låta en obehaglig tystnad ta över.

"Alltså jag drömde om dig, om oss." Lägger jag snabbt till efter att ha skrattat åt min dumhet. Oscar blir med ens mer seriös men ändå kan jag se lyckan som jag orsakar hos honom. "Vi var i Spanien och vi gick på stranden, vi höll händer och sen såg du två svanar som bildade ett hjärta med halsen och jag var tvungen att fota det. Du ställde dig då bakom min och la armarna runt min midja, det kändes typ.. typ som att vi var ett par då, du nämnde också något om att vi skulle åka till Los Angeles nästa år." Berättar jag och lägger märke till hur Oscars ansikte utstrålar både glädje och sorg. Hans läppar bildar ett rakt sträck och käkarna spänns några sekunder innan de slappnar av. Blicken växlar han ner mot sina armar han kramar om täcket med, innan han ser upp på mig igen och ler ett prövande leende.

"Det är inte bara en dröm." Påstår han och jag höjer frågandes på ögonbrynen. "Det, det har hänt. I Augusti förra året."

Din, O. | FoscarWhere stories live. Discover now