Only mine

Part 39

Jag börjar känna mig lite stressad. Trots att mer än halva dagen har gått har de inte nämnt något om planen för ikväll. Det gör mig framförallt stressad av vetskapen om att jag kommer vara en stor del av något jag inte ens vet något om. En plan som finns för alla andra men inte för mig.

Mitt i mitt plockande av mina ögonbryn öppnas min dörr i all hast. Alba rusar in med snabba steg.

- Du måste fixa dig! På med en sexig klänning och mycket smink, säger hon.

Alba springer bort till min walk in closet och rycker ut en klänning. Klänningen ser ungefär ut som dem hon brukar bära. Hon räcker över den till mig. 

Jag får verkligen dra upp den för att få på mig den men när den väl sitter på ser den inte för liten ut. Trots att den sitter tajt har den en öppen rygg med något lösare tyg. Jag tittar frågandes på henne. Vad är det som kommer hända?

- We don't have the time. Fixa dig nu! Svarar hon på min frågande blick.

Ändå kan jag inte hålla mig från att fråga en av de tusen frågor jag har i mitt huvud.

- Vad händer egentligen? Jag vet ingenting Alba, säger jag. 

- Emilio kommer snart. Vi fick hinder idag som vi inte hade räknat med. Några av Peters medlemmar gjorde ett försök till skottdrama här i huset men som sagt jag hinner inte berätta nu. Gör bara som jag sagt, rapido! 

Alba går bort mot dörren för att skynda ut men så stoppar hon sig själv. Hon går bort mot byrån i mitt rum. Vi båda vet vad som ligger där, kniven jag fick av henne i födelsedags present. Hon tar fram det vassa föremålet för att sätta ett skydd runt bladet. 

- This is your defender tonight girl, säger hon skarp med mycket allvar i tonen. 

Jag vågar inget annat än att nicka mot henne. Hon går bort mot mig. Jag känner hur hon lyfter upp det lite lösa tyget bak vid min rygg. Jag blir förvånad när jag känner hur hon lyckas sätta fast kniven med hjälp av mina trosor. Men jag klagar inte. Det känns bättre att ha en kniv som sitter lite obekvämt än ingen alls. 

Hon vänder mig om så att vi står öga mot öga igen. Vi tittar djupt in i varandra, kanske lyckas hon läsa av mig lika bra som Emilio med hjälp av mina ögon. Jag misslyckas iallafall även med att läsa av Alba. 

- När vi kommer ska du direkt ta skydd bakom mig. Du måste göra det denna gången, inte så som du gjorde på övningen! Jag kan inte förlora min enda girl friend, säger Alba allvarligt. 

Trots att jag inte vet om planen nickar jag precis som att jag förstår. Alba drar oväntat in mig i en hårt, vänskaplig omfamning. Jag kramar henne tillbaka. 

- Skynda dig nu girl, säger hon och lämnar mig ensam igen. 

_ 

Jag måste säga att det är en utmaning att sminka sig på ett sätt man aldrig sminkat sig tidigare. Trots att det inte är Alba som sminkat mig idag ser det förvånansvärt bra ut. Jag är faktiskt stolt över mig själv.

Det knackar på min dörr för andra gången idag, Alba gick bara in. Mannen i mitt liv kommer innanför dörren. Jag ställer mig upp från stolen vid mitt sminkbord. Jag kan inte hålla emot mina irriterande känslor som jag spyr ut genom min mun så fort Emilio kommit innanför dörren. 

- Hur fan tänkte du med att inte berättar planen för mig i tid? Frågar jag argt.

Emilio tittar sig omkring i rummet kanske osäker på vad han ska säga men sen ändras hans ansiktsuttryck till ett självsäkert. Självsäkert men ändå med många känslor särskilt när han ser mig i ögonen. Emilio sätter sig på min säng. Han klappar med handen bredvid honom för att signalera mot mig att jag ska komma och sätta mig med honom. Som på beställning är det precis vad jag gör.