Harry Styles!

Nej det får inte vara sant!!

- Klara -

9 dagar senare.

Nu har det gått 2 veckor sedan jag hört från Harry. Kan ni gissa vad jag har gjort? Well, inget. Lea har vart upptagen med sitt jobb som make-up artist. Resten av killarna från One Direction har inte heller hört av sig. Förutom Louis då... Han har kommit hit 2 gånger med kaffe och glass. Jag har inte hört något från Alex eller Simon heller. Jag skulle egentligen ha jobbat några dagar den här veckan men jag har sjukanmält mig. Eller ja. Jag ringde Emelie och sa att jag inte mår något bra. Men jag har lovat att oavsett hur jag mår så ska jag följa med på världsfotograferingen. Jag antar att Harry inte längre vill följa med, Lea har säkert fullt med sitt jobb också så jag antar att jag får åka ensam men dem andra modellerna och deras sällskap. Föresten så har jag inte hört något från Rasmus, men jag såg honom på framsidan av en tidning här om dagen. Han såg ut precis som vanligt.

Men idag så skulle jag äntligen göra någonting. Louis hade faktist tvingat mig till att lova att följa med honom till en pub ikväll. Jag är inte alls sugen på det, men när jag väl tänker efter så skulle det faktist vara ganska skönt med massa alkohol i kroppen. Få slappna av ett tag och glömma alla problem, inte gråta eller tänka utan bara ha kul och slappna av. Fast jag var fortfarande tveksam. Jag menar, jag har inte vart ute någonting på två veckor. Visst, det kan ha hänt att jag gått ut på balkongen eller gått ut med sopporna, men annars, inget.

'Ring, ring, ring' min mobil ringer. Jag sätter mig upp i soffan och sträcker mig efter min mobil som ligger på bordet. Snabbt svarar jag utan att kolla vem det är.
(L- Lea, K- Klara)

K: Klara...
L: hej Klara, Lea här!
K: oh, hej Lea.
L: jag har en dålig nyhet och två bra!
K:ta dem bra först, jag behöver något bra.
L: vet du vad? Jag kommer hem till dig istället så att vi kan prata face to face. See you in a minute!
Jag suckade åt henne. Kunde hon inte bara ha sagt vad det var för nyheter?
Jag slänger mig tillbaka i soffan. Det är bara Lea som kommer så jag behöver inte göra eller fixa något. Skillnad ikväll när Louis ska komma och hämta mig. Fast om jag skyndar mig så att jag är klar när han kommer så kan jag ju gå ut och vänta... Smart... Jag har kanske en hjärna ändå... Undrar hur min hjärna sitter. Den sitter nog på ett konstigt sätt så att den ibland inte fungerar. För ibland kan jag säga eller göra saker som man typ inte fattar någonting om. Den sitter typ snett, snett-snött-sött...på tal om sött. Jag är sugen på choklad.
Jepp, det är så jag har vart dem senaste veckorna. Jag har tänkt så mycket så att min hjärna kommer ur kontroll och jag helt plötsligt börjar tänka på något annat. Men det som har vart mest konstigt dem senaste veckorna har vart min mage. Den har gjort ont hela tiden. Inte vanlig magont, eller mensvärk, nej. Det är något annat.jag har aldrig haft den känslan förut. Jag har bara sagt till Lea om att jag har ont. Det är bara Lea som vet om allt. Allt förutom att jag skär mig själv. Jag har gjort det tre gånger. Men jag tänker inte säga det till henne. Hon skulle blir så arg.
'Knack, knack' jag svarade inte utan jag visste att hon skulle bara gå in. Jag har ändå inte låst ytterdörren.
- hallåååå!! Hörde jag Lea.
- här inne! Ropade jag tillbaka. Jag hörde fotsteg och snart så stod Lea i vardagsrummet.
-kom igen Klara, du måste rycka upp dig nu, gör någonting! Du kan inte stanna här för all evighet! Sa hon. Jag suckade.
- jag vet. Och därför så har jag lovat Louis att jag ska följa med honom ikväll till en pub. Sa jag.
- åååhh, vad rooligt! Äntligen så ska du göra någonting! Sa hon. Jag himlade med ögonen.
- okej, jaja. Kan du säga de bra och dåliga nyheterna nu eller?! Sa jag. Hon nickade och slängde sig ned i soffan bredvid mig. Jag vände mig om så att vi satt i skräddar ställning mitt emot varandra.
- okej, jag börjar med en bra, sen tar jag den dåliga och sen en bra! Sa hon. Jag nickade.
- okej, bara säg dem! Gnällde jag. Jag orkar inte sitta och vänta i hundra år.
- okej... En bra är att... Hon kollade på mig med ett upphetsat ansiktsuttryck.
- men säg det bara!
- jag ska följa med på din världsfotografering som din make-up artist!!! Skrek hon upphetsat.
- OMG! Skämtar du??? Yaaass!!! Sa jag. Jag blev verkligen glad av vad hon sa. Vi ska vara tillsammans under heeela resan!
- okej, lugna ner dig... Nu kommer vi till den dåliga nyheten. Eller dålig och dålig jag vet in-
- nej vänta, ta den andra bra först!! Sa jag. Jag ville inte förstöra min glada sida innan.
- o-okej... Ehm, jo juste. Harry kommer ju att följa med på resan och då kommer ni få lov att sova bredvid varandra, då kanske ni blir sams! Sa hon glatt. Jag suckade.
- Lea, det skulle ha vart jätteroligt, men jag tror inte att han vill följa med längre... Sa jag.
- jo-oo. Jag har fixat det... Niall har pratat med honom, och dem kom typ på en "deal" eller något. Så Harry ska följa med på resan! Sa hon glatt. Jag började le.men jag var tvungen att bita mig hårt i läppen för att inte le föör stort. Han har ju inte förlåtit mig ännu.
- tack Lea, du är bäst! Sa jag och kramade om henne.
- jag vet, jag vet. Men nu har vi faktist de dåliga nyheterna kvar också. Sa hon. Jag nickade.
- berätta! Sa jag.
- okej, det kanske inte är dåliga men, inte bra heller...fast jag vet inte vad du tycker om det. Det kanske skulle vara bra i andra lägen men i detta läget så är det kanske lite sådär. Och jag vet ju inte om det är så här men vi, eller ja, du, kan ju testa och se om det är så. Babblade hon på.
- Lea... Säg det bara. Sa jag och hon tog ett andetag innan hon nickade och sa det.
- du kanske är gravid. Sa hon. Jag började skratta. Gravid? Haha, vad tänker hon med?
- hahaha, Lea. Vad får dig att tro att jag är gravid? Jag vet att jag inte tränat på länge men har jag blivit så tjock? Frågade jag. Fortfarande skrattade jag. Men Lea satt där mittemot mig utan att röra en min.
- Klara, jag menar allvar. Du har haft 'det' med Harry. Du har inte fått din mens den här månaden oc-
- HUR VET DU DET?!! Frågade jag. Hon började skratta.
- snälla Klara, jag känner dig. Jag märker på dig när du har din vecka! Sa hon. Jag skakade på huvudet.
- det är omöjligt, jag beter mig precis som vanligt när jag har min vecka! Sa jag envist.
- aja, nog om det. Jag har i varje fall med mig ett gravid test, så du kommer att få testa det oavsett om du vill eller inte.sa Lea och började rota i sin väska hon hade med sig. Efter en stund så hittade hon vad hon letade efter och höll fram en avlång, blå förpackning till mig. Jag svalde och kollade noga på den. Efter en stund av tänkande så tog jag tag i den. lea log och la en hand på min axel.
- det spelar ingen roll om det visar sig att du är gravid eller inte, jag kommer alltid att finnas vid din sida! Sa Lea. Jag log mot henne.
- Tack Lea. För allt. För att du finns. Sa jag. Hon log tillbaka och vi kramade om varandra.
- okej, in på badrummet nu och se om det kommer springa runt en liten mini-Klara här om något år! Sa hon. Jag skrattade åt tanken. Men istället för att tänka en mini-Klara så tänker jag på en mini-Harry. Vilken sötnos...
- se så, iväg med dig nu! Skratta Lea och jag reste mig upp och gick iväg till badrummet.

_________________-___________---_______________________________]_________________________________________________________________________________---------------___________________----------____\\____________

Hoppas att ni gillade kapitlet! Vad kommer hända tror ni?
Denna fan-fiction börjar leda mot sitt slut. Jag har bestämt mig för att inte göra en uppföljare... Eftersom att jag har ganska mycket kvar ändå att skriva på denna fan-fictionen så kommer det dock att bli några kapitel till. Jag vet inte riktigt hur många men runt sex-åtta stycken.
Men var lugna, jag kommer inte bara att sluta skriva helt och hållet! För det första så har jag ju en annan fan-fiction om The Fooo Conspiracy. Men jag vet också att många som läser denna fan-fiction inte gillar The Fooo, så... JAG SKA SKRIVA EN NY ONE DIRECTION FANFICTION!!!!
Den kommer dock inte att komma ut förens denna fanfiction är slut och så...

Min kik: bellis100

// Bella👍🐷😛💞😜💗💖🐽😃🍪😄😀💕😛😉👊👌👏